Äras den som äras bör
På olika medier under torsdagsförmiddagen trumpetade företrädarna för Januariöverenskommelsens partier att det är de som ska hedras för att LSS-lagen nu förbättras för den som är i stort behov av hjälp. Sondmatning andning ska anses som grundläggande behov enligt det förslag som socialminister Lena Hallengren presenterade.
Socialministern själv slog fast att hon är ”fast besluten att fortsätta arbetet för en trygg och LSS, tillsammans med partierna i Januariavtalet”.
Enligt Liberalernas partiledare Jan Björklund var förslaget ett krav från hans parti - och det ”första steget”. Centerns Anders W Jonsson, säger att det var ”angeläget för Centerpartiet”.
Under valrörelsen svängde också Socialdemokraterna i frågan om LSS. Med Lena Hallengrens tillträde i regeringen markerades att mer traditionella välfärdsfrågor vägde tyngre än den identitetspolitik och feministiska normkritik som företrädaren lade energin på. Det sociala engagemanget i gamla Folkpartiet som historiskt konstruerade LSS-lagstiftningen kan ingen ifrågasätta och i Centerrörelsen med dess breda förankring i lokalpolitiken noterades hur ”brukarna” kom i kläm när kostnadsökningen inom assistansen skulle hanteras.
Ingen av de ovan nämnda företrädarna röstade emellertid för den budget och det beslut som möjliggjorde den första förändringen av LSS.
Det är nämligen ett avsnitt i den M/KD-budget som fick riksdagens stöd som möjliggör att regeringen kan lägga fram förslaget. I tillkännagivandet den 20 december beslutades att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag. Andning och sondmatning nämns uttryckligen. I budgeten fanns också ett anslag för de kostnader som följer av beslutet.
Så var det med det så kallade ”konservativa blockets” politik. Där fanns LSS-satsningen. Där finns kravet på ett återinförande av gåvoavdraget som regeringen tvingas lägga en proposition om den 9 april och landsbygdssatsningar. Där finns M-satsningarna på polis och försvar och KD-prioriteringarna på barn, familjer och äldre. M/KD-duon drev regeringen framför sig och tvingade fram en första snabb förändring av LSS-lagstiftningen.
Ingen kan säga annat än att Socialdemokraterna lyckats med strategin att fula ut denna budget som ett högernationalistiskt projekt med anledning av att den fick stöd av Sverigedemokraterna.
Något tråkigt att höra är att Centerledaren Annie Lööf fortsätter den vägen när hon sprider rykten om att budgeten anpassats för att åtnjuta SD-stödet.
Bland de sista ändringarna som gjordes i budgeten - enligt läckor - var att Moderaterna fick svänga rejält om biståndet efter det att Kristdemokraterna krävde att det inte fick sänkas. Om något markerades ytterligare distansen till SD-frågor under förhandlingsgången. Talet om att M närmat sig SD är en del av en berättelse som saknar ramar och innehåll.
Januariöverenskommelsens bas - att denna regering är den enda legitima - kommer med tiden bli allt svårare att hantera. Efterhand blir det policy och beslut som regeringen och stödpartierna bedöms efter. Symptomatiskt då att ett av de första större besluten som ska definiera regeringssamarbetet har sin grund i den budget som av statsministern avfärdades som en servettskiss.
