Annons

”Areskoug gör EU björntjänst”

Replik på debattinlägg om EU:s budgetarbete, publicerad 20 februari.
”Ordförande för EU-kommissionens kontor i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, påpekar i Barometern olika fördelar Sverige har, och får, genom EU-medlemskapet.
Debatt • Publicerad 25 februari 2020
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Medlemsländerna statschefer förhandlar just nu för fullt om vilka ekonomiska villkor som ska finnas för länderna i den kommande långtidsbudgeten.
Medlemsländerna statschefer förhandlar just nu för fullt om vilka ekonomiska villkor som ska finnas för länderna i den kommande långtidsbudgeten.Foto: Yves Herman

En i huvudsak korrekt beskrivning. Areskougs slutsats att Sverige därför bör sluta bråka om EU-budgeten (”lyfta blicken”) är dock ett märkligt felslut.

Areskoug har rätt i det faktum att Storbritannien slutar betala medlemsavgift, och att EU-länderna enats om nya kostnadsdrivande åtaganden kopplat till exempelvis gränsbevakning och migration, skapar en situation där plus och minus inte går ihop.

Annons

Den EU-kommission som Areskoug själv företräder vill lösa detta genom att chockhöja medlemsavgifterna och betunga svenska företag med en Europeisk bolagsskatt. Att avfärda alla som reser invändningar mot denna lösning som lockade av ”kortsiktiga ekonomiska kalkyler” är dock tämligen magstarkt.

Om man tittar på nettoavgiften, minus mottaget EU-stöd per invånare, betalar svenskarna faktiskt redan mest av alla till EU. För Sverige skulle en höjning av den redan höga avgiften av den typen som EU-kommissionen föreslagit äta upp viktigt reformutrymme för välfärd och polis. Att påpeka detta är ingen kortsiktig ekonomisk analys, utan kalla fakta. Vad EU-kommissionen istället borde fundera på är vad de långsiktiga negativa följderna för EU-samarbetet, och det folkliga stödet det åtnjuter, blir av en ständig expansion.

EU:s budget behöver moderniseras. Stora subventionsprogram inom regional- och arbetsmarknadsområdena behöver bytas mot konkurrensneutralitet, avreglering och i vissa fall också åternationalisering. Den budgetmässiga slutsatsen av att Storbritannien upphör att betala sin medlemsavgift bör med andra ord i första hand vara att EU ska minska sina utgifter.

Antagande att graden av EU-vänlighet skulle gå att mäta i hur mycket pengar eller makt som ska förläggas till Bryssel är fel, och märkligt nog något som förenar anhängare av ensidig EU-centralism med öppna EU-fiender. Det är en lika märklig tes som att patriotism skulle gå att mäta i hur stor statsbudget Sverige har, eller i hur man ser på ansvarsfördelningen mellan stat och regioner.

Det är helt sant att EU har betytt, och allt jämt betyder, väldigt mycket för Sverige. Det är en ståndpunkt som är fullt möjlig - och rent av naturlig - att ha, även om man är kritisk till förslag om att chockhöja den svenska medlemsavgiften.

Sara Skyttedal (KD), Europaparlamentariker.

Annons
Annons
Annons
Annons