EU-kommissionen prioriterar klimatet

EU-frågor
”Hälften av Europeiska Investeringsbankens (EIB) utlåning 2025 ska gå till grön omställning och 25 procent av nästa EU-budget bidra till hållbarhetsmål.”
EU-kommissionens nya ledare Ursula von der Leyen lägger fram en ny plan för vad EU-kommissionen ska driva för frågor. Klimatpolitik, digitalisering och geopolitik är tre av de mest prioriterade områdena. Redan nu i veckan presenterar von der Leyen en ”grön giv”.
Foto: Jean-Francois BADIAS

Den nya EU-kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen tillträdde igår i ett Europa omgivet av en turbulent omvärld och med betydande interna utmaningar. Under senare tid har handelskonflikterna eskalerat och de globala tillväxtprognoserna sänkts. Den multilaterala världsordningen, som är en förutsättning för att små och öppna ekonomier ska kunna blomstra, håller på att försvagas. För var dag som går blir det svårare att åtgärda de klimatförändringar som bara blir mer och mer dramatiska och vi står dessutom inför en historisk digital samhällsomvandling. Ett land lämnar Unionen.

Det är svårt för ett land av Sveriges storlek att ensamt påverka dessa skeenden, men inom ramen för EU-samarbetet är det fullt möjligt. Därför blir de förslag som nu läggs på bordet av den nya EU-kommissionen viktiga. De fokuserar framför allt på klimatåtgärder, digitaliseringen och geopolitiken.

1. Klimatpolitiken. Budskapet från Europas väljare är tydligt – de vill ha konkreta åtgärder mot klimatförändringen. EU-kommissionen föreslår en ny klimatlagstiftning för att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen 2050. Då krävs bland annat att dagens beslutade mål om 40 procent utsläppsminskning till 2030 skärps till 50 eller 55 procent och att systemet med utsläppshandelsrättigheter utvidgas så att transporter och byggsektorn omfattas och de gratis utsläppsrätter som flygbolagen haft gradvis minskas. All omställning kräver omfattande investeringar. Vi föreslår därför att hälften av Europeiska Investeringsbankens (EIB) utlåning 2025 ska gå till grön omställning och 25 procent av nästa EU-budget bidra till hållbarhetsmål. Denna skärpta lagstiftning medför oundvikligen tuffare konkurrensutmaningar för europeiska företag som tävlar med företag utan lika strikta miljökrav. För att skapa en jämlikare spelplan har Ursula von der Leyen aviserat en gränsskatt för koldioxid. Alla dessa förslag kommer att presenteras i närmare detalj i ett förslag om ”En europeisk grön giv” redan den 11 december.

Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige.
Foto: Mats Andersson
quote
EU-kommissionen föreslår en ny klimatlagstiftning för att Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen 2050.

2. Digitaliseringen. Dataflöden och artificiell intelligens (AI) är fantastiska innovationer som kan hjälpa oss hitta lösningar på samhällsproblem - från hälsa och jordbruk till säkerhet och tillverkning. Men vi behöver balansera dessa ökande dataflöden med krav på hög personlig integritet, säkerhet och etiska standarder. Den nya EU-kommissionen kommer kort efter tillträdet att lägga fram förslag om ny lagstiftning för de mänskliga och etiska konsekvenserna av AI. Det kommer också förslag om en ny rättsakt om digitala tjänster som förbättrar våra ansvars- och säkerhetsregler för digitala plattformar som till exempel Facebook och Google. Vi vill också utveckla gemensamma standarder för våra 5G-nät. Europa kan dra stor nytta av digitaliseringen om vi rätt utnyttjar våra styrkor och värderingar.

3. Geopolitiken. EU är globalt den största exportören av varor och tjänster samt den största exportmarknaden för 80 länder. Vi är Kinas viktigaste handelspartner. EU-kommissionen kommer fortsatt att verka för multilateralism, en regelbaserad världsordning och reformering av Världshandelsorganisationen (WTO). Men Europa borde kunna ha en starkare och mer enad röst i världen också på andra områden. Precis som den svenska regeringen nyligen föreslagit anser EU-kommissionen att EU på vissa områden av utrikes- och säkerhetspolitiken borde kunna fatta beslut med kvalificerad majoritet istället för enhällighet. Vi vill också att EU i nästa långtidsbudget investerar 30 procent mer i externa åtgärder än idag. I denna budget vill vi stärka Europeiska försvarsfonden och satsa mer på gemensam forskning och kapacitetsutveckling.

4. Den nya EU-kommissionen kommer att lägga fram förslag på många andra områden. Vi tycker att Europa tydligare måste stå upp för sina demokratiska värderingar inklusive respekten för rättsstatsprincipen genom att den blir en grundläggande del av den nya EU-budgeten och genom en ny rättstatsmekanism. Vi kommer också att föreslå en ny migrations- och asylpakt med nystart för Dublinreformen och ett gemensamt asylsystem.

Arbetet med en kapitalmarknads- och bankunionen fortsätter. Social rättvisa och välfärd är viktigt i en tid då våra ekonomier omstruktureras i snabb takt, liksom för att skapa samhällen med mindre utanförskap och ojämlikhet. EU-kommissionen kommer att lägga förslag om hur minimilöner kan fastställas i enlighet med nationella traditioner, genom kollektivavtal eller rättsliga bestämmelser. EU-kommissionen kommer också att lägga fram ett förslag om ett europeiskt system för arbetslöshetsersättning.

Inte bara Sverige, utan faktiskt även alla övriga EU-länder har vart och ett, ensamma, litet inflytande på världsutvecklingen. Och utvecklingen ser bara ut att förstärka denna trend. År 2050 förutses EU bara ha ett land representerat i G8 (världens åtta rikaste länder) jämfört med fyra stycken idag. Men tillsammans kommer Europa fortsatt att vara en betydande global spelare med 460 miljoner invånare (efter Brexit) och cirka 20 procent av världens BNI. Den nya EU-kommissionen som började arbeta i veckan har många förslag om hur Europa ska kunna ta sig an morgondagens utmaningar och samtidigt bevara de värderingar som bidragit till framgångarna för det europeiska samarbetet, vilka nu ska förhandlas med Sverige, övriga medlemsländer och Europaparlamentet.

Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionen i Sverige.

Läs mer

Öland

Eldsjälar: Glöder för Öland – förslag på pristagare efterlyses

Borgholms kommun vill ha in förslag på någon som har gjort något bra för Öland. Förra året fick Berne Gustavsson priset Årets Ölandsglöd.

Mönsterås

Väpnat rån mot livsmedelsbutik i Blomstermåla

Händelsen rubriceras som grovt rån.

Sport

Löftet fick chansen mot allsvenskt motstånd

Allsvenska Kristianstads DFF på andra sidan.

Guldklimpar

Johanna Håkansson och Daniel Nylander

Guldklimpar

Micaela Hasselquist och Seth Rosén

Guldklimpar

Jennie Walfridsson och Adam Svensson