Folkhögskolor – en del av regional utveckling
Det unika med Folkhögskolan är förmågan att anpassa utbildningen till den enskildes behov och ge bäst förutsättning för de studerande.
Grunden för folkbildningen är det vuxna egna valet att gå utbildning. Det är blandningen av studerande i olika åldrar och med olika livserfarenheter tillsammans i bildning som är folkhögskolans pedagogiska idé. I det fria och frivilliga vilar folkhögskolans själ.
Vi känner nu en oro att kunskapen om folkhögskola och dess betydelse för regionerna minskar bland ansvariga politiker. Vi ser vidare med oro på vad det kan komma att innebära för utbildningsformen folkhögskola.
”Vi ger medborgarna möjlighet att skaffa den utbildning som behövs för att ta sig vidare mot jobb eller högre utbildning.”Peter Högberg, ordförande Folkhögskoleföreningen inom SKR
Vi får signaler om att det finns politiska- och tjänstemannakrafter som mer ser folkhögskolan som en ekonomisk belastning istället för den tillgång den är för den regionala utvecklingen och möjligheten att ge medborgarna en bra utveckling som kommer kommuner och regioner till gagn.
De regionala folkhögskolorna är en viktig aktör i den regionala utvecklingen. Vi ger medborgarna möjlighet att skaffa den utbildning som behövs för att ta sig vidare mot jobb eller högre utbildning.
Våra skolor har yrkesutbildningar som kan anpassas till regionernas kompetensbrist.
En annan viktig roll som folkhögskolan spelar är att vara arena för de som inte har funnit sig själv i livet. Många är de berättelser om de som kom vilsna till skolan och lämnar den med en stärkt självbild och mål med sin personliga resa mot vidare utbildning eller arbete.
Folkhögskolans huvudfinansiering är statliga bidrag fördelade av Folkbildningsrådet. Det innebär att regionerna får del av statligt stöd för att höja utbildnings- och bildningsnivån i regionen. Samtidigt är skolorna arbetsgivare för många. Flera av de studerande väljer att skriva sig på studieorten och med det följer statliga medel.
De regioner som har folkhögskolor har unik möjlighet att nyttja detta till en framgångsrik tillväxtfaktor. Exempelvis Gotland som med sin folkhögskola varit en viktig del i att bygga upp filmindustrin på ön. Vi ser hur folkhögskolorna leder till inflyttning och hur deltagare som reser till en annan region kommer tillbaka med kunskaper som höjer regionens kompetensnivå.
Folkhögskolornas frihet gör att vi kan ställa om snabbt och möta de utmaningar som samhället står inför. Vi kan nämna det arbete som gjordes i anslutning till flyktingvågen 2015 och som vi fortfarande arbetar med.
Vi vill nu ta ett större helhetsansvar för SFI. Idag har vi de studerande ett par timmar och de ska betygsättas som i kommunala skolan. Vi menar att heltid på Folkhögskola för SFI, mycket snabbare skulle slussa vidare till andra utbildningar och/eller jobb. Folkhögskolans pedagogik och sammanhang är utmärkt för integration!
Dessutom är mötet mellan olika kulturer och generationer naturlig på folkhögskolan, vilket också leder till en naturlig integration och stryka.
I tider av nationalism, hot mot den fria kulturen och demokratin är dessutom folkhögskolornas demokrati- och kulturuppdrag viktiga. Samtalet, mötet och den kreativa bildningsmiljön skapar bättre förutsättningar för sanning, demokratiarbete och bildning. Folkbildningen behöver just nu mer – inte mindre stöd!
Folkhögskoleföreningen inom SKR, styrelsen
Peter Högberg, ordförande
Meit Fohlin
Robert Uitto
Gun Lusth
Eva Terngren
Sven-Olof Larsson
