”Nu behövs en ny Marshallplan”

Under kriget förstördes stora delar av EU:s produktionsanläggningar och över femtio miljoner människor miste livet. Finns det några likheter med dagens situation? Ja och nej. Koncentrerar mig på ja!

Sverige klarade sig relativt väl under kriget. Vårt läge på den skandinaviska halvön, vår förmåga att förhålla oss neutrala, gjorde att vår industri i stort var oberoende av konflikten.

Men många i tidigare generation har dåligt samvete för vårt ställningstagande. Hitler valde att inte ge sig på Sverige så länge Sverige exporterade kullager, järnmalm och verkstadsprodukter till Tyskland. Och det gjorde vi i stor skala. Kriget kunde fortsätta!

Efter krigsslutet påbörjades ett enormt upprustningsarbete. Allt låg i spillror. En solidaritet fanns att återskapa det gamla Europa. Men de blivande EU-länderna fick hjälp i form av Marshallplanen, som var ett amerikanskt initiativ för att bidra till återuppbyggnaden av Europa. Planen uppkallades efter USA:s dåvarande utrikesminister George C. Marshall.

Utvecklingen i världen fram till 2020, när Corona slog till präglades av frihetskamp, avkolonisering, demokratiseringsprocesser och miljöfrågor. Ett ljust Europa byggdes upp igen. Vi hjälptes åt. Välstånd och tillväxt var ledorden. Efter kriget följde högkonjunktur, teknisk utveckling och stigande levnadsstandard. Visst, några bakslag har vi haft med finanskriser, oljepriser med mera, men inget i närheten av vad vi idag upplever.

Vi som var unga på 50- och 60-talet hade en otrolig framtidstro. Vi formades av den fantastiska utvecklingen av nya tanke- och levnadssätt, globalisering och solidaritet med andra nationer. De ekonomiska villkoren skapade utrymme att ifrågasätta traditionella levnadsideal och i stället pröva nya vägar.Under de senaste åren har många länder solidariskt ställt upp för att rädda ekonomin i andra nationer. Vi har haft kraft och vilja att dela med oss av vår tillväxt och ekonomi. Frågan kommer upp igen under de kommande åren. Har vi samma vilja idag?

Vi har hjälpts åt att delvis hindra miljöförstöringen. Har vi samma vilja och ambition idag? Blir det ett gigantiskt bakslag? Vi behöver en ny genomtänkt tillväxtstrategi.

Allt är väl inte nattsvart? Nej, men tyvärr mycket. De flesta av oss hoppades att det snabbt skulle blåsa över. Nu framstår det allt tydligare att effekterna av Corona-pandemin kommer att bli större och mer långvariga än någon kunde ana. Jag tror inte att vi är tillbaka till 90-talets siffror under de kommande tio åren. Krisen har påverkat mänsklighetens framtid på ett sätt vi inte kan föreställa oss. Är jag en domedagsprofet? Pessimist? Realist? Men en del av lösningen nu är ett fungerande vaccin.

En annan bieffekt tror jag blir att globaliseringen skalas ner. Stor del av skyddsutrustning och mediciner görs i Indien och Kina. Många reservdelar till Sveriges industrier tillverkas i Kina.Globaliseringens nackdelar har lagts i vidöppen dager. Vi kommer att bli egoistiska efter Corona-krisen där många länder och Sverige med dem, kommer att vilja ha mer egen kontroll över produktionen av viktiga varor.

Ökad instabilitet mer protektionistiskt. Då är vi tillbaka vid efterkrigstidens möjligheter. Solidaritet? Globaliseringen upphör inte, men dämpas. Vi blir mera egoistiska, vill i första hand klara oss själva. Kommer vi i Sveriges dämpade ekonomi efter krisen att vara lika solidariska med fattigare länder? Lika givmilda som vi var i slutet av 90-talet? Ja eller nej?

En ny Marshallplan behövs. Dock nu för hela världen på ett annat sätt! Inte bara för nytt vaccin. Men vem har råd? Plan B? Starta en EU/Corona-fond med 0,5–1procent bidrag av BNP från respektive land. Har vi råd med detta i dessa kriser? Vi har inte råd att avstå.

Åke Fagelberg, entreprenör och företagare.