Annons

”Trettio år av kommunal utförsbacke är nog”

Skolpolitik
”Om inte staten ryckt ut med ett större antal riktade statsbidrag för att rädda en försummad verksamhet skulle skolan haft än sämre förutsättningar än vad som är fallet idag.”
Publicerad 14 januari 2020 • Uppdaterad 16 januari 2020
Detta är en opinionstext i Barometern Oskarshamns-Tidningen. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Skolan i Sverige är i kris. ”Regeringen måste omedelbart återkomma till riksdagen med en generös tilläggsbudget för 2020.” kräver dagens LR-debattörer.
Skolan i Sverige är i kris. ”Regeringen måste omedelbart återkomma till riksdagen med en generös tilläggsbudget för 2020.” kräver dagens LR-debattörer.Foto: Jonas Ekströmer/TT

Det är nu trettio år sedan riksdagen fattade beslutet om skolans kommunalisering. Trots en fem veckor lång strejk från Lärarnas Riksförbunds medlemmar så lyckades Göran Persson med ett fåtal röster driva igenom det ödesdigra beslutet 1989. Lärarkåren splittrades och såren blev djupa. Skolans likvärdighet undergrävdes och Sverige föll som kunskapsnation. Nu ser vi en akut ekonomisk kris i många kommuner som riskerar att ytterligare urholka likvärdigheten. Vi kräver därför att en statlig skolakut inrättas för att rädda grund- och gymnasieskolan. Detta som ett första steg av ett statligt återtagande av ansvaret.

Redan i år beräknas ett mycket stort antal kommuner redovisa underskott, och cirka 80 procent av ekonomicheferna i kommunerna som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (tidigare SKL), tillfrågat via en enkät svarar att det blir än sämre framöver. Om inte staten ryckt ut med ett större antal riktade statsbidrag för att rädda en försummad verksamhet skulle skolan haft än sämre förutsättningar än vad som är fallet idag.

Annons

Kommunaliseringen ledde till att kommunerna fick ett åtagande de inte kunde leva upp till. Samtidigt har staten, allt för sent och i allt för liten omfattning, bistått med ekonomiska medel för att kommunerna ska ha en chans att klara uppdraget.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund.Foto: Emma Arenius
”Staten behöver garantera resurserna till skolan via inrättandet av en skolakut, där huvudmännen kan ansöka om pengar.”
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Förlorarna är inte bara lärarna, utan framförallt eleverna. För att hejda dessa nedskärningar på skolan behövs flera åtgärder:

1. Snabba statliga tillskott till skolan. Regeringen måste omedelbart återkomma till riksdagen med en generös tilläggsbudget för 2020.

2. Inrätta en statlig skolakut. Staten behöver garantera resurserna till skolan via inrättandet av en skolakut, där huvudmännen kan ansöka om pengar.

3. Inför ett sektorsbidrag till skolan

I början av 2020 kommer två statliga utredningar, en om grundskolan och en om gymnasieskolan, leverera slutrapporter med förslag på hur staten ska kunna öka sitt ansvarstagande för skolan. Det första som behöver göras är att staten tar över finansieringen av dessa skolformer via ett sektorsbidrag, där medlen från bland annat skolakuten ska ingå.

En av Januariavtalets punkter är att ta fram ett beslutsunderlag för statlig skola. Att staten går in och tar över finansieringen kommer förstås inte att med ett trollslag kunna lösa skolans alla problem, men det är en alldeles nödvändig förutsättning för att kunna genomföra andra viktiga åtgärder för en likvärdig och kompensatorisk skola.

Den senaste PISA-studien visade att svenska 15-åringar nu presterar över OECD-genomsnittet inom de områden som PISA undersöker men den bristande likvärdigheten fortsätter att vara ett mycket stort och allvarligt problem.

Skolan är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Den kräver handlingskraft över partigränserna. Visa den handlingskraften och gör det nu.

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Angelika Olsson, lokal LR-företrädare

Annons
Annons
Annons
Annons