”Börje var den varmaste, klokaste och mest generöse person jag mött”

Börje Johansson föddes i Åfors och växte upp i det småländska Glasriket. Han började läsa medicin i Göteborg 1951, blev medicine licentiat 1959 och professor i fysiologi i Lund 1970. Från 1952 var han forskare inom Björn Folkows grupp på fysiologiska institutionen vid medicinska fakulteten i Göteborg, som då var en av de världsledande grupperna inom cirkulationsforskning. Börje disputerade 1962 på en avhandling som visade att stimulering av känselnerver från hud och muskler gav helt olika effekter på blodtryck och blodflöden, en viktig upptäckt som återspeglade effekterna av ytlig respektive djup smärta.

Under studier vid University of Michigan i Ann Arbor 1964–65 kom Börje att intressera sig för kärlmuskelcellernas fysiologi och farmakologi. Detta område kom att dominera hans fortsatta forskning, först i Göteborg och senare under 1970-talet som professor i fysiologi i Lund. Denna forskning utgjorde grunden för utvecklingen av felodipin, en medicin som används mot högt blodtryck. Börje var utomordentligt uppskattad både som handledare för många doktorander och som föreläsare genom sina unika kunskaper, sin pedagogiska och analytiska förmåga, samt generositet.

Börje blev 1965 medlem i AB Hässles (nu Astra Zeneca) vetenskapliga råd, som inkluderade framstående forskare från medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet. 1980 övergick Börje på heltid till företaget, samtidigt som han hade kvar sina akademiska kontakter genom en adjungerad professur på fysiologen i Lund. Inom företaget hade Börje flera övergripande och ledande funktioner och han var medlem i företagets ledningsgrupp. På koncernnivå deltog han i den så kallade PEG-gruppen (Project Evaluation Group), en grupp som hade till uppgift att värdera och prioritera koncernens samtliga projekt. Börje var också aktiv i att etablera internationella universitetskontakter, speciellt i Kanada och Australien.

Den ödmjuke och generöse Börje fick människor att växa när han delade med sig, inte bara av sina kunskaper, utan också visdomsord om livets skola. Därtill kom hans humor, som lockade till många skratt. En medarbetare säger att ”Börje var den varmaste, klokaste och mest generöse person jag mött”.

Börjes personlighet avspeglas i hans val av fritidsintressen, så som litteratur, historia, klassisk musik och han var en framstående medlem i schackklubben Kamraterna i många år. Inte minst älskade han naturen och vistades i sitt torp i Ljungskile eller i sommarhuset på Klädesholmen tillsammans med hustrun Gun och familjen så fort tillfälle gavs.

Vi vänner saknar och sörjer en helt unik arbetskamrat, som betytt så mycket för så många och våra tankar går till hans familj, som var det allra viktigaste för honom.

Ann-Marie Bergholm, Enar Carlsson, Gillis Johnsson och Gunnar Olsson

tillsammans med alla vänner på Hässle, Astra och Astra Zeneca