1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Minnesord över Bengt Örtendahl

Bengt Örtendahl, Kalmar, är död. Min allrakäraste morbror finns inte mer. Han föddes för snart 100 år sedan, den 19 augusti 1920, när spanska sjukan grasserade.
Bengt Örtendahl, Kalmar, blev 99 år.
Foto: Privat

Som tvilling nummer två föddes han i hemmet Björkebo utanför Kalmar. Bengt gick ut som 19-åring, en av de yngsta bland de Finlandsfrivilliga. Han var sjukvårdare i Salla. De färdades från Torneå på skidor tvärs över Finland. Dagen efter hemkomsten från Finland blev han inkallad i Skåne. Han berättade med en rysning att han fick lära de inkallade hur man reste ett tält. Vår beredskap var inte god.

Bengts föräldrar var skilda och tre av de fyra barnen bodde med modern, medan den äldsta systern bodde hos fadern. Bengts styvfar ansåg att pojkarna inte behövde någon utbildning, medan systern skulle ta studenten. Trots en hård barndom övervann Bengt en mängd motgångar, bland annat arrenderade han en gård i Jönköpingstrakten och planerade att bli fårbonde. De planerna gick om intet efter flera slitsamma år.

Bengt flyttade med sin familj till Malmö och började vid polisen. Han trivdes med arbetet och vidareutbildade sig med jämna mellanrum på Polishögskolan i Stockholm. Då bodde han hos oss och livet blev med ens så mycket ljusare. Bengt hade en enastående inverkan på alla han mötte. Glad, rak och rättfram blev han älskad av alla. Han umgicks med alla oavsett interna konflikter.

En tid bodde familjen i Lomma. Då var Bengt 50 procent av poliskåren och vid utryckning utrustad med cykel.

En av de svåraste uppgifterna han upplevde som polis, var när grannpojken hade kört ihjäl sig på motorcykel. Det var en upplevelse som han bar med sig livet igenom.

Så småningom flyttade familjen till Kalmar, där Bengt fått nya uppgifter inom polisen. Han berättade gärna om hur han en gång patrullerade på Kalmars gator och kollegan då påpekade för Bengt att “Där går din far”. Bengt gick frimodigt fram till Birger Örtendahl och sa “Goddag far, det här är Bengt”. Så återuppstod kontakten mellan far och son efter 30 år.

Under uppväxten lärde sig Bengt att sköta både trädgård, får och svin – nödvändiga uppgifter under krigsåren. Bröderna var tvungna att hjälpa till med allt tungt arbete i trädgården. Intresset för djur och trädgård ärvde Bengt och förde vidare till sina efterkommande. Hans koloniträdgård var alltid exemplariskt skött, som i allt annat som kriminalkommissarien företog sig.

Bengt dog när coronaepidemin grasserade, den 26 april, sörjd och saknad av hela sin stora familj samt av oss syskonbarn. Men han fick inte vare sig spanskan eller coronan.

Det är tomt efter Bengt Örtendahl tycker hans systerdotter

Christine Sundman