Annons

Humörhöjare när bokpanelen får välja

Fina bilderböcker med tips på till exempel vandrings- och cykelleder, feelgood-romaner eller författare som är bra på att stärka andra. I dag tipsar bokpanelen om humörhöjare och berättar vad de läser just nu.
Publicerad 18 april 2020
Lisa Fogby, Daniel Lund och Marinett Målberg i Bonus Weekends bokpanel.
Lisa Fogby, Daniel Lund och Marinett Målberg i Bonus Weekends bokpanel.

1) Nu behöver vi böcker som gör oss på gott humör – ge oss några bra tips!

2) Vad använder du som bokmärke?

Annons

3) Vad läser du just nu?

4) Finns det någon karaktär i böckernas värld som du känner igen dig i?

Lisa Fogby.
Lisa Fogby.

Lisa Fogby, gillar deckare och att förkovra sig i litteratur kopplad till jobbet.

1) Böcker kan verkligen bidra till positiva inslag i tillvaron: förkovring i kunskap, en tillfällig flykt till spänning eller feelgood-känsla och en chans till livsviktig återhämtning. När vi nu inte kan resa bort på samma sätt som tidigare, så skulle jag vilja rekommendera utflykter på nära håll och i bokens förtrollade värld. Det finns många fina bilderböcker och reseskildringar från fjärran länder, som du som läsare kan njuta av och kanske smått planera en resa till i framtiden. Dessutom finns trevliga böcker, som ger tips på vandringsleder och cykelleder i närområdet. Eftersom jag bor nära Öland, kan jag därför varmt rekommendera boken ”Öland och Blå Jungfrun – vandringsturer och utflykter” av Staffan Söderlund och Marie Sjöström. Det är ju odlingstider och då kan det vara en trevlig avkoppling att få tips och inspiration i böcker och tidningar vad man kan odla och plantera i sin täppa och på sin balkong.

2) Jag har sett otroligt vackra bokmärken och fick som barn ofta det från mamma när jag fick en ny bok, men om jag ska vara riktigt ärlig så funkar ett gammalt kvitto eller någon annan liten papperslapp precis lika bra som bokmärke. Det är en rolig aktivitet att låta barn göra egna bokmärken och samtidigt lyfta bokläsningens värde för våra barn och unga.

3) Just nu läser jag två parallella spår: dels yrkesmässigt i en bok, som heter Beprövad erfarenhet i förskolan av Bim Riddarsporre och Magnus Erlandsson och den är väldigt givande även om namnet kanske inte låter så spännande för en utomstående. När det gäller skönlitterära böcker, försöker jag lyssna på boken, som vi har bestämt till vår lilla bokcirkels nästa träff och det är Trollsländan av Michel Bussi. Den handlar om ett spädbarn, som mirakulöst överlever en flygplanskrasch som enda individ. Hon får namnet Trollsländan. Det visar sig dock att det fanns två spädbarn på planet. Detta är början på en fejd mellan två familjer om vems barn, som har överlevt. Jag har fått till mig att man som läsare inte får reda på svaret förrän i slutet på boken och det känns lockande.

4) Faktiskt inte, men jag har tydliga bilder i huvudet hur personer och miljöer ser ut och därför känner jag mig mer som en åskådare än en deltagare. Men när jag var i yngre tonåren och läste till exempel Kittyböcker eller Femböckerna så kände jag mig som ”en i gänget”. Kanske var det för att jag på den tiden mer sökte sin identitet än vad jag gör idag?

Daniel Lund.
Daniel Lund.

Daniel Lund, ost- och ordälskare som lyssnar på ljudböcker med finess.

1) ”Gott humör” är inte min grej. Men Yuval Noah Hararis ”Homo deus - en kort historik över morgondagen” är uppiggande. Bara en sådan sak att den siktar framåt mot framtiden kanske kan bättra på humöret.

2) I apparnas värld slipper man fundera på sådant. På den gamla analoga tiden använde jag vad som helst, typ en bit toalettpapper eller ett plektrum.

Annons

3) Albert Camus ”Pesten”. Den ligger ju tyvärr i tiden. Hörde att samtliga 23 kopior på Stockholms stadsbibliotek var utlånade med tillhörande kölista. På min hemmaplan, biblioteket i Nybro, ligger den däremot i magasinet och väntar på att bli läst. Hoppas att någon kan rädda den därifrån, det där Nobelpriset var inte oförtjänt. Anledningen till att jag läser den nu är att jag råkade se att Aftonbladet skulle ha en digital bokcirkel med den. En rolig men märklig tanke. Trots mitt långvariga missbruk av böcker har jag aldrig varit med i en bokcirkel. Jag kommer inte vara med i Aftonbladets heller men vi får se, på andra sidan av det här eländet kanske jag tar tag i det. Kontaktytorna för att prata om böcker är rätt begränsade i min vardag.

4) Absolut! Men eftersom jag inte helt vill sänka bilden av mig själv så avslöjar jag inte mer.

Marinett Målberg.
Marinett Målberg.

Marinett Målberg, läser gärna romaner, men är allätare.

1) När jag ser frågan tänker jag i första hand på Feel-goodromaner och inser att det är länge sedan jag läste någon. För något år sedan läste jag några på rad av Eva Swedenmark som jag gillade. Det var Om ni inte börjar leva gör jag slut, Se upp med va du önskar och Bortom all genans, så dem kan jag ge som boktips. Däremot läser jag gärna något kapitel från författare som jag känner mig stärkt av till exempel Robin Sharma eller Stefan Einhorn. Var så goda: där kom några tips på bra författare.

2) Jag använder några olika bokmärken, ibland flera samtidigt beroende på att jag ibland har flera böcker på gång samtidigt. Det är alltid bokmärken som gör mig glad eller påminner om något trevligt. De tre som jag använder mest är ett sytt bokmärke från ett av mina barn, ett från Barter Books som är en fantastisk kombination av antikvariat och järnvägsstation, vilket självklart var som ett paradis för en bok- och tågnörd. Jag har också ett från ett kloster på Kreta som jag och en god vän besökte under en vandring.

3) Jag lyssnar på Tiggaren av Sofie Sarenbrant, samt läser Vilhelm Mobergs Utvandrarna och Fjodor Dostojevskis Brott och Straff. Jag lyssnar för tillfället mycket på ljudböcker eftersom jag veckopendlar mellan Skåne och Småland. Att jag läser de andra två böckerna samtidigt beror på att jag hade börjat att läsa Utvandrarna innan jag genom vår bokklubb fick Brott och Straff i min hand.

4) Nej, det kan jag inte säga. Det är mer att jag har lätt för att leva mig in hos den karaktären som jag för tillfället läser. Det gör också att jag har lätt för att leva mig in hos personerna även i verklighetsbaserade böcker så att det nästan blir för bra, som till exempel när jag alldeles nyligen läste Matilda Gustavssons bok Klubben. Det är boken som bland annat handlar om den så kallade kulturprofilen. Det var riktigt obehagligt att läsa om hans beteende men framför allt om vilken maktfullkomlighet som göms i vissa kretsar.

Jonny Nilsson.
Jonny Nilsson.

Jonny Nilsson, historiker som är både läsare och samlare.

1) Arto Paasilinna skrev kluriga böcker med varm, absurd humor. Tre av hans bästa är Harens år, Kollektivt självmord och Den ylande mjölnaren. Kan även rekommendera Erlend Loes bok Slutet på världen som vi känner den som är en fenomenal uppvisning i torr, ironisk humor. Eller varför inte ta sig igenom en hög med Tvillingdetektiverna och Dante från barndomen. Fungerar som vuxen också.

2) Inga alls. Mina böcker är nedlusade med fula hundöron, vilket egentligen är hädelse. Eller så tror jag att jag ska komma ihåg vilken sida jag slutade på, vilket förstås är kvalificerat självbedrägeri. Däremot lägger jag aldrig boken öppen på magen. Det ger riskabla brytningar och en del böcker kan rent av brytas sönder. Det bästa är om inbundna böcker har egna snören. Det ser elegant ut.

Annons

3) Jesper Högströms biografi över den tidlöse Hjalmar Söderberg – Lusten och ensamheten. Därtill en fantastisk rolig deckare, eller snarare skröna, med Kalmaranknytning – Pengar krymper i tvätten av Stig Enström och Bertil Lindblom. Och så en bortglömd avhandling från 1936 som heter Östra Smålands folkmål skriven av Gertrud Areskog. Jag är för gammal för att lära mig nya språk, men vill utveckla min dialekt.

4) Svaret är givet – tvillingarnas kusin Hubert i Sivar Ahlruds Tvillingdetektiverna. Han är en förläst plugghäst med extremt stort kontrollbehov. Inte för att jag är direkt förläst, inte ens beläst, men jag kan identifiera mig med hans inre kaos när han hamnar i obekväma situationer han inte kan styra med sitt intellekt, det vill säga allt som har med tjejer och teknik att göra. En skön outsider.

Fler frågor och svar med bokpanelen:

Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons