Kaos i hemmet blir till ordning – men texten räcker inte
Bilderboken ”Rädslorna” innehåller klatschiga och underhållande illustrationer. Marcus-Gunnar Pettersson har gjort ett bra jobb. Han formger stoffet med ackuratess och sällsynt djärvhet.
När det gäller Jesper Lundqvists text finns det anledning att undra. En bok som handlar om rädslor förväntas ha ett visst psykologiskt djup. Förvisso har den det men det som bekymrar huvudpersonen kan egentligen reduceras till problem som berör städning. Det framstår som futtigt i ljuset av ämnets potentialer.
Tre känslor levandegörs i form av fantasifulla varelser. Ängslan uttrycker sig genom att flytta saker. Ilskan kastar saker så att de går sönder. Frysan passiverar såpass att det blir omöjligt att snygga upp. Alltså kan det vara en god idé att anlita karaktärerna Ordning och Reda, för att om möjligt skapa struktur i kaos.
”Sensmoralen är förstås att ingen mår bra av att bli känslokall i sin strävan efter att hitta jämvikt och lugn.”
Nu börjar en kamp mellan krafterna romantisk lössläppthet och stram rationalistisk återhållsamhet. Dessbättre vinner ingen av dem, utan en form av balans uppnås. Stökigheten svänger över från large till small, för att sedan landa i medium.
Sensmoralen är förstås att ingen mår bra av att bli känslokall i sin strävan efter att hitta jämvikt och lugn. En förutsättning för att resonemanget ska hålla är dock att ordning står i motsättning till liv. Så behöver det inte vara.
