Annons

Basindustrin behöver el för att rädda klimatet

Den elintensiva svenska industri är en nyckel i klimatomställningen. Även i ett globalt perspektiv. Därför är det olyckligt att det sprids en bild av att den är subventionerad.
Ledare • Publicerad 26 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Hyltebruk i västra Småland.
Hyltebruk i västra Småland.Foto: Lars Pehrson / SvD / TT

Det började väldigt bra, SVT:s Aktuellts reportage om Stora Ensos pappersbruk i Hylte. Reportern berättade att Hyltebruk ligger i Småland – även om det är beläget i Hallands län. Men därefter finns det skäl att sätta frågetecken, inte för fakta, utan för val av perspektiv.

Det är populärt nu att ställa den svenska klimatbudgeten mot andra utgifter. Återkommande sägs att de svenska subventionerna av fossila bränslen är större än klimatbudgeten. Då räknar man in exempelvis reseavdraget för pendlare och statens stöds till Kalmars flygplats. I SVT hävdades att den svenska industrin får elrabatter som sammantaget -15 miljarder kronor är större än klimatbudgeten. Södra får exempelvis 288 miljoner kronor i rabatt redovisar SVT- till bilden hör då också att flera av bolagets bruk är nettoproducenter av el.

Annons

Men det är mindre lämpligt att ställa elrabatten mot klimatbudgeten. Beskattningen av el motiveras inte av någon miljöstyrande åtgärd. Det är en ren intäktskälla för staten. Och den el som industrin i likhet med hushållen konsumerar är till nästan 100 procent fossilfri.

Ökad export från svensk industri är därför inte bara förenlig med klimatmålen utan en förutsättning för att de globala målen ska nås. Varje enhet som tillverkas i svensk industri är mer klimatsmart än den som produceras av el från kolkraft. Visst, skogsindustrin är unikt stor i Sverige beroende på tillgången till råvara. Men den, liksom stålindustrin, har också ett jämförelsevis stort behov av kraft.

Utifrån det världsmarknadsperspektivet skulle en höjd beskattning av svensk industri slå snett. Konkurrenskraften försämras och produktion kan flyttas. Lägg därtill att hela kostnadsbilden för energi måste analyseras – inte bara skatten på el. Det finns också utsläppsrätter och nätavgifter med mera att ta ställning till i kalkylen.

Ibland märks det tyvärr att svensk industri är lokaliserad en bra bit utanför huvudstadens politiker och medier. Industriperspektiv som är så viktiga i Mönsterås, Oskarshamn och Emmaboda förminskas eller faller bort. Som i reportaget när basindustrin beskrivs som stående i motsats till klimatomställningen, när den i själva verket har en nyckelroll.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons