1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Martin Tunström: Coronakris för populisterna

Förtroendet fortsätter att öka för myndigheter och välfärden blir allt viktigare för väljarna. I Coronasmittans spår ser det politiska landskapet ut att förändras.
Ledare

På det globala planet tycks konsekvenserna av Coronaviruset vara att befintliga trender förstärks. Demokrati och pressfrihet inskränks i stater som redan utvecklats mot en auktoritär riktning. Antiglobalistiska värderingar stärks. Konflikten mellan USA och Kina förvärras och organisationer som WHO försvagas.

Förtroendet för de politiska institutionerna ökar i västvärlden. Populismen försvagas.
Foto: Svenska Grafikbyrån
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Barometern Oskarshamns-Tidningen politiska etikett är moderat.

I Västvärlden kan emellertid ett annat mönster noteras. En av forskarvärldens mer välrenommerade statsvetare, André Blais, vid Université de Montréal har tillsammans med kollegor från ledande universitet undersökt opinionen i 15 olika länder. Av studien framgår det att demokratiska institutioner åtnjuter ett allt starkare förtroende efter de åtgärder som vidtagits mot viruset.

Det är en viktigare slutsats, skriver forskarna, än att sittande ledare åtnjuter högre popularitet.

”Även i en populistisk era, stärks tilliten till traditionella politiska institutioner”, konstateras det, vilket är ”goda nyheter för demokratin”. Den nattsvarta bild över tillståndet för demokratin i världen som under Coronakrisen målats upp av statsvetare i Sverige får således inte stöd i denna internationella forskning.

Tendensen att sittande regeringar åtnjuter ökat stöd och att förtroendet för myndigheter ökar har ju också varit tydlig i Sverige. I en ny undersökning från Kantar-Sifo visas att också denna trend förstärks. Den svenska sjukvården åtnjuter ett exceptionellt högt förtroende, på 81 procent. Även Folkhälsomyndigheten ligger mycket högt på 77 procent medan polisen också ligger högt på 70 procent.

Slående är åter att förtroendet för regionerna som bedriver sjukvården är lägre, 53 procent. När sjukvården bedöms är det den medicinska professionen som får ett högt betyg. Det är personalen och att dess arbete går i linje med förväntningarna på en etisk sjukvård som bedöms. Regionerna får därmed gissningsvis bära skulden för exempelvis avsaknaden av skyddsutrustning.

Inte oväntat sker också en snabb förändring i väljarkårens uppfattning om vilka sakfrågor som är de viktigaste. Sjukvården är etta följd av landets ekonomi och utbildning. Invandring kommer på åttonde plats.

Det är troligt att frågor som rör integration kommer att färga exempelvis landets ekonomi och arbetslöshet när krisläget stabiliseras. Men radikala populistiska krafters möjligheter att exploatera samhällstillståndet har kraftigt försvagats av krisen. Sjukvård eller landets ekonomi har aldrig varit centrala frågor för Sverigedemokraterna. Försöken att kritisera Folkhälsomyndigheten har heller inte fallit väl ut i en tid när nationell samling och respekt efterfrågas.

I undersökningen visas att stödet för myndigheter är större hos Januaripartiernas sympatisörer än hos oppositionens. Sverigedemokraternas väljare urskiljer sig som mest negativa.

Att förtroendet för myndigheterna är starkare hos Januaripartiernas väljare än hos Moderaterna och Kristdemokraterna kan förstås mot bakgrund av att den svenska myndighetsutformade linjen mot Corona förknippas med regeringen. Historiskt har emellertid såväl den gröna rörelsen som svensk vänster präglats av en antiauktoritär och systemkritisk hållning gentemot de centrala ämbetsverkens experter.

Socialdemokraterna har varit den remarkabla vinnaren i opinionen på Folkhälsomyndighetens linje. Men att frågor som lag och ordning eller migration tonas ned något gör inte partiet till någon självklar champion. Monopolet på välfärdsfrågor bröts i och med valet 2018. Där utmanas partiet av Kristdemokraterna. Och när det gäller landets ekonomi har Moderaterna vanligen en stark position. Med svagare jordmån för radikal populism kan det politiska landskapet ritas om rejält inför valet 2022.