Annons

Coronakris i kommunsektorn

Krishantering blir januaripartiernas gemensamma projekt.
Ledare • Publicerad 2 april 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L)  presenterar krispaket efter krispaket.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och Mats Persson (L) presenterar krispaket efter krispaket.Foto: Janerik Henriksson/TT

Kritiken mot januaripartierna som gick ut på att deras överenskommelse saknade röd tråd har nu blivit irrelevant. Januaripartiernas samarbete har fått ett tema som överskuggar allt annat, nämligen att från och med nu och fram till valdagen mildra den ekonomiska chock som följer av covid-19. Det är denna krishantering, snarare än genomförandet av punkterna i avtalet, som kommer att avgöra förtroendet för regeringen och dess stödpartier.

Hur förtroendeingivande var då det krispaket som presenterades senast?

Annons

Redan beskrivningen i termer av det största krispaket som någonsin har presenterats för kommunsektorn i Sverige väcker frågor. Av de pengar som presenterades av januaripartierna var 15 miljarder kronor nya för 2020. Krispaketet under finanskrisen var i samma storleksordning, till och med något större.

Samtidigt är denna kris både större och snabbare. Swedbank räknade i sin prognos nyligen med att ett tillskott på 25 miljarder kronor till kommunsektorn skulle behövas under året.

Det finns alltså en klar risk att paketet inte motsvarar vare sig behov eller förväntningar. För Borgholms kommun innebär det tillskott som aviserades igår elva miljoner kronor, för Mörbylånga 15,5 miljoner kronor, för Nybro drygt 20 miljoner kronor. De ska ställas mot ökande kommunala kostnader, minskade skatteintäkter och företag som försvinner för gott. Med det tidsperspektiv som statsministern nu antyder, med ett förlopp på flera månader snarare än veckor, är sommarens intäkter från turism i farozonen.

En ytterligare oklarhet är vad som ska hända med kömiljarden. Som en krisåtgärd slopas den för 2020 och görs om till ett generellt bidrag baserat på folkmängd. För Region Kalmars del innebär förändringen att man istället för väntade 70 miljoner kronor får knappt 50. Men kommer en vårdsatsning som de borgerliga partierna fick med i januariöverenskommelsen trots motstånd från Socialdemokraterna verkligen att komma tillbaka? Från centerhåll heter det att kömiljarden definitivt återinförs 2021. MP-språkröret Per Bolund lät väsentligt mindre övertygad om den saken. Om kömiljarden försvinner för gott återstår av avtalets punkt 58, Köerna kortas, bara den socialdemokratiska idén om en ”generalplan” för bättre tillgänglighet.

En tredje oklarhet är vilken tidshorisont och vilken samhällspåverkan av covid-19 regeringen räknar med. Utöver de femton miljarder kronorna till kommuner och regioner avsätts två till att hantera merkostnader direkt kopplade till covid-19 och behovet av extraordinära åtgärder.

För några veckor sedan ansåg man att en miljard skulle räcka till sådant som högre kostnader för personal, laboratorieanalyser och extra materielåtgång. Det räckte inte. Enligt Per Bolund har regeringen nu ”tagit höjd” för ett nytt kostnadsläge med totalt tre miljarder kronor, men samtidigt kan kostnaderna enligt Bolund bli ännu större än vad man räknar med.

En stor del av utmaningarna för kommuner och regioner härrör från privatpersoners var för sig rationella beslut att handla mindre. Men en del orsakas också av statliga förbud och råd. De enorma förlusterna i kollektivtrafiken är en direkt följd av att befolkningen har avråtts från att resa och äldre i princip inte får åka. Ska detta fortgå under flera månader, skulle det vara förtroendeingivande att meddela det nu.

Daniel BrawSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons