Coronaviruset delar landet

Statistiken från intensivvården visar inte heller något nationellt krisläge. Svenska intensivvårdsregistret har hittills noterat 94 vårdtillfällen till följd av covid-19 men tillfällena är allt annat än jämnt spridda. Kalmar, Ljungby, Växjö, Västervik, Värnamo och Karlskrona har tillsammans haft 0 tillfällen. S:t Göran i Stockholm har haft nio.

Så det gör onekligen ett märkligt intryck när statsministern till nationen säger att vi har en ”allmän smittspridning” i Sverige. Det är just vad vi inte har, åtminstone inte sett till de siffror som trots allt existerar.

Och om siffrorna är dåliga, vilket Folkhälsomyndigheten själv hävdar, kan man gå till regionernas smittskyddsläkare som har den mest uppdaterade lokala lägesbilden. I Kalmar län finns ingen konstaterad samhällsspridning och ingen prognos för när samhällsspridning kan tänkas uppstå.

Kommer vi att få det Löfven kallar allmän smittspridning? Av en del yttranden från experter kan man få det intrycket. ”Stockholm är på väg upp mot den branta delen. Övriga landet, förutom några av de mest drabbade regionerna, är nog på den flackare delen av kurvan”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. ”Det kommer inte att drabba hela Sverige på en gång”, säger hans företrädare Johan Giesecke. Att alla regioner ska igenom identiska stålbad är den outtalade förutsättningen.

Vad denna teori bygger på skulle vara intressant att veta. Den historiska erfarenheten är att epidemier och urbanisering hänger nära samman. Hög befolkningstäthet, hög grad av internationalisering, mer trångboddhet och stort antal kontakter med många människor i vardagen är logiska skäl till att sjukdomar som sprider sig från människa till människa trivs särskilt bra i stora städer.

Kort sagt: allt det som gör storstäder attraktiva och dynamiska gör dem också sårbara för pandemier. Som fysikern Geoffrey West skriver i boken Skala: ”Ju större stad, desto mer tjänar, skapar, förändrar och interagerar varje person – och desto mer brottslighet, sjukdom, underhållning och möjligheter upplever varje person.”

Det är knappast någon slump att Stockholms län som har den högsta befolkningstätheten i Sverige (369,4 invånare per kvadratkilometer 2019) också har en andel fall av covid-19 som är större än länets andel av befolkningen i Sverige. Hur viruset ska trivas på samma sätt i glest befolkade regioner har expertisen ännu inte besvarat.

Men om regioner som Kalmar kommer att drabbas mindre av covid-19, kommer de ekonomiska konsekvenserna å andra sidan att bli svårare. Om restauranger i Stockholm slås ut kommer det med tiden andra i deras ställe. Men företag som redan före krisen kämpade på svaga marknader och små orter kommer inte att ersättas.

När den flexibla svenska modellen för krishantering plötsligt ersattes med statliga direktiv som ska omsättas likadant överallt lades också grunden till en tilltagande ekonomisk ojämlikhet i landet.

Oavsett om det finns någon samhällsspridning eller ej skulle gymnasierna stänga och ”äldre” hålla sig hemma. Samma kommer att gälla skolor och förskolor, med förödande ekonomiska konsekvenser. Det är inte långsökt att tänka sig covid-19 som en blivande dödsstöt för näringsliv och föreningsliv på orter dit viruset aldrig kommer att nå.