Dåligt betyg för läroböcker

Det är inte politikens sak att bestämma över läromedel. Men samma fråga kan ställas angående ändamålet med fler lektionstimmar och mer lärarledd undervisning om de läroböcker som eleverna får ta del av inte håller måttet. Hur ska då relevanta kunskapsmål kunna nås? Hur ska man kunna förstå om läroböckerna är bristfälliga?

Docenten i nationalekonomi vid Lunds universitet, Andreas Bergh, har i Ekonomisk debatt (8/2019) gått igenom de mest använda läromedlen för gymnasieskolans samhällskunskap. Och slutsatsen är att eleverna får en ”underlig bild av nationalekonomi”.

Många synpunkter är som det heter av ”akademisk” karaktär. Men andra visar på stora brister och det förefaller anmärkningsvärt att lärarkollegiet har släppt igenom några av böckerna.

Bergh ger exempel från boken Stringent som förklarar finanskrisen 2008 med att ”västerländska banker” satte igång krisen. ”Manliga nationalekonomers forskningsresultat” låg bakom krisen och ”könskvotering” kan vara en åtgärd för att komma till rätta med orsakerna.

Genusvänstern verkar ha fått med det mesta av sina begrepp i det avsnittet.

Ett generellt drag är, visar redovisningen, att marknaden nästan alltid problematiseras, medan statliga ingrepp aldrig problematiseras. Det är en världsbild som känns igen. Och den bygger på att statens funktion är att rätta till marknader som per definition om inte är onda så problematiska.

Normkritiker brukar ofta anklaga läroböcker eller medier för att vara skrivna ur ett etnocentriskt perspektiv där vår västerländska samhällsmodell utgör norm.

I läroböckerna råder ett slags omvänt normkritiskt betraktelsesätt. Den svenska modellen beskrivs i positiva ordalag. Välfärdsstatens förmåner redovisas, men sätts inte kontrast till skatteuttag när förhållanden jämförs med andra länder.

Även bilden av internationell handel lämnar mycket i övrigt att önska. Återkommande betonas exportens betydelse, utan att det förklaras för eleverna att importen möjliggör välfärd genom att konsumenten kan köpa varor som vi efterfrågar till ett lägre pris än om vi själva producerat dem.

Studentlitteraturs läromedel får underkänt. En koll med Stagneliusskolan i Kalmar visar att den använder bland annat böcker från Gleerups som i undersökningen får det bästa omdömet. Det gör också Oscarsgymnasiet i Oskarshamn. Även Calmare Internationella Skola använder sig av ett läromedel Arena 123 som får gott omdöme i granskningen.

Andra gymnasieskolor har att lära av dem när det gäller läromedelsgranskning!

Ty det är där läromedelsgranskningen ska ske. Att välja läromedel hör till läraruppdraget. Förlorar kollegiet den möjligheten förvandlas läraren till en robot som inte styr över sin egen undervisning. Samtidigt saknas ofta tid och möjlighet för kollegiet att kritiskt gå igenom litteratur och offerter från förlagen. Där har kunskapsbärarna i skolans värld ett särskilt ansvar.

Andreas Berghs undersökning visar hur betydelsefull denna granskning är. Och i de skolor som den inte skett i får eleverna alltså leva i villfarelsen om att männen skapade finanskrisen 2008.