1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Drömmarnas stad?

Under coronapandemin har storstadens nackdelar åter gjort sig påminda. Det lär spä på en redan pågående omvärderingen.
Är det i staden framtidens drömmar uppfylls?
Foto: Charles Rex Arbogast

Välståndsutvecklingen som ägt rum i västvärlden sedan 1900-talet har varit tätt sammanknippad med urbanisering. Och det inte utan orsak. Städer har trätt fram som moderniseringens huvudsakliga vinnare. De tar upp allt större andel av länders ekonomiska aktivitet genom att locka till sig arbetskraft och investeringar.

Detta skriver Rune Dahl Fitjar, prorektor vid Universitetet i Stavanger och professor i innovationsstudier, i ett inlägg på London School of Economics bloggportal. Enligt honom beror det främst på två av stadens fördelar: täthet och global samhörighet. När folk lever tätt inpå varandra möjliggörs snabbt utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap mellan såväl människor som företag. Att det även är enkelt att byta jobb skapar ett konkurrenstryck som utvecklar ekonomin.

Eftersom städer är vanligen kommunikations- och transportnav med omvärlden fungerar samma faktorer också på global skala.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I och med pandemin, påpekar Dahl Fitjar, har dock just dessa fördelar förvandlats till nackdelar. Enkelt internationellt resande har fört smittan över världen genom städerna där den snabbt sprider sig i trängseln. Bekämpning genom att stanna hemma och hålla avstånd är motsatsen till vanligt stadsliv.

Historiskt är detta inget nytt. Livet i staden präglades länge av sjukdom och död. Tack vare modern medicin och sanitära anläggningar har vi dock kunnat glömma det som var verklighet fram till förra sekelskiftet.

Stadens lockelse verkar dock inte vara så orubblig som bilden ger sken av. Under förra året var det så kallade inrikes flyttnettot för storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö negativt. Det vill säga fler människor flyttar ut än in. I Stockholm har utvecklingen pågått sedan två år tillbaka, framför allt driven av barnfamiljer.

Delvis beror det på den svåra bostadsbristen, i synnerhet i Stockholm. Därför flyttar många till närliggande kommuner med pendlingsavstånd. Men ungefär hälften väljer istället att återvända till sin uppväxtort. Mer än rent ekonomiska faktorer tycks alltså väga in.

Stadslivet kan vara lockande för den som söker ett stort utbud av varor, tjänster och kultur. Eller om man söker vissa utbildningar och yrken. Utanför staden finns däremot lugn och trygg tillvaro, och ett bekant socialt sammanhang.

De senaste årens kraftiga ökning av rån och våldsbrott har sannolikt också bidragit till utflyttningen. Även om risken alltid har funnits, är det nu många som personligen känner brottsoffer.

Inte heller arbetsmarknaden är nödvändigtvis trygg i staden. Trots att den ofta framställs som driven av högteknologiska företag, bygger en ansenlig del på tjänsteproduktion. Såväl restaurang och café, som butiker och biografer. När social distansering tillämpas är det just dessa verksamheter som drabbas. Som kontrast har industritunga Kalmar län hittills har klarat sig relativt väl. Bland annat var antalet konkurser i april färre än förra året.

Att bo i storstad har fördelar såväl som nackdelar, men de senare har länge tonats ner eller helt ignorerats. Nu visar det sig dock att framtiden skapas även utanför staden.

Daniel Åkerman