Annons

Energipolitiken håller inte jämna steg med samhället

Energipolitiken bäddar för omfattande problem med energiförsörjningen. Elbristen har redan förhindrat investeringar i Sverige.
Ledare • Publicerad 7 juni 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Det ser mörkt ut för elförsörjningen.
Det ser mörkt ut för elförsörjningen.Foto: Johan Nilsson / TT

Om energikrävande industri ska kunna ha verksamhet i Sverige måste också eltillförseln fungera. I nuläget eldar regeringen på energiomställningen snabbare än vad industrin hinner med. Utfasningen av fossila energikällor behöver däremot göras med hänsyn till samhällets behov.

När företag inte kan expandera för att det inte finns el har något verkligen gått snett. Brödtillverkaren Pågen tvingas skjuta upp sin planerade expansion i Malmö då elbolaget Eon inte kan garantera den extra elen som behövs.

Annons

Tillverkningsindustri generellt och inte minst Pågens alla ugnar kräver stora mängder el för att fungera. I nuläget är företaget en av Malmös största privata arbetsgivare. Men om inte elbristen åtgärdas kan man tvingas till att flytta verksamheten.

Stamnäten är underdimensionerade runt de större städerna och nätet klarar inte heller av att föra tillräckligt av den ström som produceras med vattenkraft i norra Sverige söderut. Samtidigt höjer regeringen energiskatter och snabbavvecklar kärnkraften. Den gröna elen som man hoppas ska ersätta detta med kan inte täcka upp behovet.

Basindustrins energibehov verkar vara ointressant för regeringen. Höjda energiskatter och omställningen till förnyelsebart är ständigt högre prioriterat. Den enkelspåriga politiken fortsätter. Frågan är dock om stödet för energiskattehöjningarna finns när elbristen når svenska hem under vintern.

Bensinupproret ger en föraning av hur tanklös energiomställning skapar ett allt större missnöje. Ställer man in sig på radikal miljöpolitik kan man också räkna med att det får en motreaktion.

Samhällets behov av fossila energikällor kan inte viftas bort med att omställningen ska bli total om tiotal år. Effektbristen är redan påtaglig. Investeringar förhindras och svensk välfärd påverkas negativt som följd.

Marknaden får en begränsad förmåga till omställning när pengar till investeringar istället äts upp av höjda skatter. Energipolitiken målar in sig i ett hörn där omställningen blir svårare och kräver mer omfattande offentliga investeringar för att få den nödvändiga storleken på elproduktionen.

Utan hänsyn till effekterna på företag och allmänhet kan inte radikal miljöpolitik bestå. Risken blir en kalldusch av offentligt missnöje.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons