1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Ett litet steg mot bättre hyresförhandlingar

Hyrorna styrs av idéer från en annan tid.
Per Stephani, vd för Kalmarhem, efterlyser nytt sätt att förhandla hyror.
Foto: Mats Holmertz
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Vad ska hända med hyrorna när ekonomin nu tvärstannar? Ska de hållas tillbaka för att ge lite skjuts åt konsumtionen, följa fastighetsägarnas kostnadsutveckling eller justeras i relation till något annat?

Frågan saknar givet svar. I det svenska systemet med återkommande förhandlingar om hyran saknas en objektiv grund. Dessutom saknas en opartisk instans som kan avgöra vilken av parterna, Hyresgästföreningen eller fastighetsägarna, som har mest rätt i sina anspråk.

I ett utspel från ett antal vd:ar i den kommunala bostadssektorn, däribland Kalmarhems chef Per Stephani, krävs nu en från parterna oberoende tvistelösning som hanterar tvister mellan hyresvärdarna och hyresgästernas företrädare. Istället för dagens godtycke ska den oberoende instansen kunna slå fast hur mycket den allmänna hyresnivån årligen ska justeras på en ort till följd av den allmänna ekonomiska utvecklingen.

Det skulle vara ett framsteg på området, men ett mycket begränsat sådant och dessutom behäftat med problem. Vad som är allmän ekonomisk utveckling när Sverige och världen går in i en recession är inte lätt att säga. Swedbank varnar i sin senaste prognos rentav för stagflation, inflation trots att ekonomin är ordentligt nedkyld. Kostnaderna för fastighetsägaren kommer inte att stanna av, däremot kommer arbetslöshet och tillväxttal att tala för mycket begränsade höjningar.

Dessutom kommer nivån från vilken höjningar sker fortsatt att bestämmas av bruksvärdet, som fastställs enligt ett system som vd:arna anser fungera bra. Detta system är dock också en konstruktion från en annan tid. Det bygger på den fascinerande idén att ytterst sett en domstol ska kunna värdera faktorer som storlek, planlösning, läge inom huset, reparationsstandard och ljudisolering i relation till varandra och till husets allmänna läge och boendemiljön i stort.

Visst är det ett framsteg att kommunala fastighetsägare tänker högt om ett vettigare system för hyressättning. Men det är ett litet steg på vägen ut ur en labyrint skapad av forna tiders tro på ingenjörskonst.