1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Framtiden anas i Fröseke när jobben flyttas hem från Kina

I Fröseke kan en internationell trend anas. Till orden flyttas produktion som tidigare bedrevs i Kina. Allt fler talar om ”reshoring” - återflytt - av industriproduktion.
Från Kina till Fröseke.
Foto: Arkivfoto

Coronakrisen har fått stora koncerner och länder att se över produktion och leveranskedjor. Sårbarhet och inte kostnadsminskning är numera begreppet som förknippas med att världens läkemedelsproduktion till stor del är förlagd i Indien medan skyddsmateriel tillverkas i Kina.

Den stora industrisatsningen som företagen A-plast med produktion i Älghult samt Alstermo och Wip Industries (Åseda) gör i Fröseke norr om Orrefors är en del av det internationella mönstret av återflytt av jobben som nu uppmärksammas som en tilltagande effekt av Cornoaviruset.

Ett kundavtal är redan skrivet på en summa av 500 miljoner kronor av en produkt i plats och aluminium som tidigare tillverkades i Kina.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Automatisering och robotisering minskar arbetskraftskostnaden som tidigare var en stor nackdel för industrin i Sverige. Leveranstider kortas och det blir också lättare att kundanpassa produkter. Lägg därtill att personal på ”hemmaplan” är mer kreativa och lojala, enligt forskning från projektet Reshoring vid Handelshögskolan i Jönköping.

Återflytten av jobben kom inte med Coronaviruset. Trenden uppmärksammades tidigare. Business Sweden har uppmärksammat hur världshandeln regionaliserats. Men i likhet med andra trender som uppmärksammats i samband med Corona, anti-globalisering, mer auktoritär utveckling, tycks den förstärkas av krisen. Värdet av specialisering och arbetsdelning kommer att framstå som mindre jämfört med självständighet och oberoende. ”Ju mindre du är beroende av andra, desto säkrare och tryggare är du. Allt som var fördelar i en högspecialiserad ekonomi blir nu nackdelar och vice versa”, skriver Branko Milanovic i Foreign Affairs.

Ryktet om industrins död ter sig alltså överdrivet. Ett län som Kalmar där industrin är stark har således fördelar. Återflytt är inget som i sig går emot marknadstänkande och frihandel. Sverige visar sig åter vara konkurrenskraftigt för produktion. Bolagsskatten har sänkts. Ägarskatterna är låga.

I Cornakrisen stärks dock också protektionistiska inslag i världsekonomin.Ett möjligt exempel är Volvo i Braås, 56 kilometer från Fröseke, vars dumprar fungerar som plattformar för artillerisystemet Archer. När det ska exporteras vill köparna använda bärarfordon från den inhemska industrin trots Volvos tekniska fördelar. Ta produktionen av skolflygplan i St Louis, USA, där Saabs logga syns allt mindre när president Trump vill prioritera amerikansk produktion.

Återflytt stärker svensk sysselsättning och välfärd, men sker den utifrån andra aspekter än ekonomiska försvinner den poäng med frihandel som ligger till grund för välstånd.

Frihandel syftar inte till att vi ska maximera export och minimera import. Det så kallade merkantilistiska tänkandet gör oss inte rikare. Fördelen med internationell handel är att alla kan specialisera sig på det som de är bäst på. Vi har också råd att importera det som konsumenterna efterfrågar.

I Fröseke syns den positiva trenden. Industrisatsningen sker utifrån företagsekonomiska kalkyler. I Braås anar vi ett exempel på hur återflytt av produktion sker utifrån andra, kalla det, mer anti-globalistiska värderingar.

Martin Tunström