Glyfosat behövs fortfarande
Miljöminister Isabella Lövin (MP) verkar inställd på att helt förbjuda svensk användning av världens vanligaste växtskyddsmedel. Ännu ett slag i magen för några av de som försöker få jordbruk i Sverige lönsamt. Många odlare på Svealands och Götalands slättbygder kommer antingen att behöva öka jordbearbetning med allt vad det innebär av markpackning och ökade utsläpp eller lägga ned.
Det handlar om glyfosat, världens och Europas mest använda ogräsbekämpare.
Medlet har varit i fokus för debatt alltsedan några amerikanska användare lyckats stämma bolaget som länge hade patent på medlet, Monsanto, efter att de drabbats av cancer. Men ingen forskare har lyckats bevisa att glyfosat faktiskt framkallar cancer. Därför förmedlade EU:s kemikaliemyndighet att medlet utan problem kan fortsätta användas i unionens jordbruk. Men då var det redan försent för opinionen som börjat leva sitt eget liv. Monsanto fick smeknamnet ”Monsatan” och det blev en folkrörelse att vara emot både glyfosat och GMO.
Just kopplingen till GMO är inte helt utan fog, eftersom Monsanto sålde sitt bekämpningsmedel Roundup (innehållandes glyfosat) i ett paket med sina genmodifierade majs-, soja- och bomullsfrön. Syftet med kombinationen var att grödorna var resistenta mot medlet och därför kunde stora mängder sprutas på fälten under tiden grödorna växte, med resultatet att i princip all växtlighet utom den planterade skörden dog. Det finns befogad kritik mot det sättet att odla på. Tyvärr fick även förtroendet för GMO en ordentlig törn i samma veva.
I Sverige används dock glyfosat på ett helt annat sätt. Här sprutas medlet i måttlig mängd innan sådd. Ingenting sprutas alltså på själva grödorna. Detta möjliggör minskad jordbearbetning och högre avkastning i volym per hektar. Vilket i förlängningen innebär mindre övergödning och utsläpp av växthusgaser, två högst eftersträvansvärda mål för miljöstyrningen av jordbruket i stort.
När tidningen Land Lantbruk nyligen frågade miljö- och klimatministern Isabella Lövin om glyfosat fortsatt kommer att vara lagligt i Sverige svarade hon: ”Jag ser en utveckling där många länder i EU genomför eller diskuterar egna nationella förbud. Det är också ett av skälen till att vi behöver förbereda oss för en framtid utan glyfosat.”
Frågan som ekar kvar är dock varför ”vi behöver förbereda oss för en framtid utan glyfosat”?. Anledningen till att det är världens vanligaste bekämpningsmedel är att det fungerar så bra. Särskilt i vårt svenska sätt att använda det lagom.
Som en del av att utröna hur produktionen av livsmedel kan öka i landet har Jordbruksverket utrett vilka effekter ett nationellt förbud av glyfosat skulle få. Man har då kommit fram till att den samhällsekonomiska lönsamheten skulle minska med mellan 425 och 790 miljoner kronor. Mer åkermark skulle växa igen, näringsläckaget till vattendrag och utsläppen från markbearbetning skulle öka. Självklart med effekten att målet att öka den inhemska livsmedelsproduktionen skulle bli svårare att nå.
Om regeringen vill förbjuda växtskyddsmedlet är det inte på grund av att det bevisats farligt, utan på att man lyssnat till en högljudd skara aktivister som har en viss uppfattning om hur jordbruk ska utövas och som utan reson vill pådyvla den på Sveriges alla jordbrukare.
Ännu behövs glyfosat för att producera livsmedel i Sverige, och så länge det gör det bör det förbli lagligt.
