Häktning ska inte vara något straff

Rättad version. Grovt rån omfattas redan av häktespresumtion. Regeringens ambition gäller rån av normalgrad.

Det svänger snabbt. I somras utlovade regeringen att häktningsreglerna skulle ses över efter internationell kritik mot Sverige. Då var det frågan om den månadslånga häktningstiden för den amerikanske artisten Asap Rocky som stod i fokus.

Nu kommer andra signaler. I en artikel under nyårshelgen signaleras att fler brott ska omfattas av det som förenklat kallas ”obligatorisk häktning”. Det gäller rån, grov misshandel och grov utpressning. Bakgrunden är, uppges det, de goda erfarenheterna av att obligatorisk häktning numera gäller för grovt vapenbrott vilket fått bort brottslingarna från gatan.

Något politiskt motstånd lär förslaget inte möta. Moderaterna har tidigare presenterat liknande förslag om än utan att inkludera någon straffskärpning. Av signalerna att döma från regeringen framgår att de aktuella brotten ska få en miniminivå på straffet på två års fängelse vilket ger att häktning ska vara utgångspunkten.

Den obligatoriska häktningen för grovt vapenbrott ter sig särskilt motiverad med tanke på att vapenbäraren visar sig förberedd på att begå allvarliga brott genom sitt innehav. Men nu används häktningsinstrumentet som ett straff i sig, som en markering på hur allvarligt rättssamhället ser på brotten.

Men häktning är som bekant inget straff. Den misstänkte ska ses som oskyldig till en dom vunnit laga kraft. Redan i dag finns det också möjligheter för domstolen efter åklagarens begäran att häkta den som misstänks för exempelvis grov misshandel om vederbörande anses kunna försvåra utredningen, fly eller begå fortsatt brottslighet.

Huvudproblemet är inte de stora extrakostnader som också kommer att uppstå till följd av dyra advokater, häktningsförhandlingar och fler häktesplatser utan att rättssäkerhetsaspekten numera väger så lätt i debatten.

Ett samtidsexempel är fredagens nyhet från grannlänet Blekinge där facket av arbetsmiljöskäl nu föreslår att häktade ska placeras i fängelser på grund av den aktuella överbeläggningen.

Att placera misstänkta tillsammans med dömda är något som annars förknippas med stater som inte sätter mänskliga rättigheter i främsta rummet.

I den kategorin av stater hör Sverige inte hemma.