Jaga mer älg för klimatet

Skogsbruket innehåller en hel del intressekonflikter som kan vara svåra att rangordna. Men nuvarande regering är tydliga med att prioritera klimat-frågan högst, ett perspektiv som kanske kan få effekt i skogspolitiken.

Ledare • Publicerad 4 februari 2020

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Älgen äter gärna grenar och toppar på små tallplantor.

Skogen är en ytterst relevant spelare i frågan om växthusgaser. Varje år binder tillväxten i skogen ungefär lika mycket koldioxid som Sveriges inhemska utsläpp. En kolsänka som heter duga. Om klimatet förändras i enlighet med SMHI:s prognoser kan dock skogen få förändrade förutsättningar att fortsätta den inlagringen.

Som de flesta andra svenska myndigheter så har även Skogsstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att ”initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning” på sitt område. I dagarna publicerades så slutsatserna om skogen. Och en strålkastare riktades mot älgen.

Annons

Det är älgen och det andra klövviltets diet som påverkar skogsbruket. Dagens nivå av betesskador kostar skogssektorn 7,2 miljarder per år. Tallplantor och lövträd betas ned och gör det svårt för skogsägare att få till ett blandat bestånd. Istället för att omplantera tall och löv gång på gång så väljs istället granplantor. Så mycket att man pratar om en granifiering av södra Sverige. Betestrycket har gjort att mycket gran har planterats på torr mark som tallen är bättre rustad för. Granarna som egentligen trivs i blötare näringsrik jord blir stressade och blåser lättare ned vid storm och de angrips hårdare av granbarkborrar.

Skogsstyrelsen spår att detta kommer att förvärras om SMHI:s prognoser om klimatförändringar förverkligas. Somrarna blir längre och torrare, samtidigt som vintrarna blir mildare. Det ökar stressen på granarna, vilket gör att fler sjukdomar och skadedjur lättare överlever och sprider sig. Att skogens motståndskraft minskar för att älgarna gör det svårt att diversifiera trädplanteringar anses alltså få större och allvarligare konsekvenser i framtiden, medan kostnaderna redan nu är enorma.

Sedan något år driver Skogsstyrelsen projektet ”Mera tall”, där skogsägare uppmanas att samarbeta med jägare för att kontrollera betestrycket. Men i pilotområdena där projektet fungerat bäst har älgstammen minskat. Detta samtidigt som Svenska Jägareförbundet lanserat kampanjen ”Rädda älgen”.

I Sverige påverkas antalet älgar främst av jakttrycket. Dock har det varit svårt för jägare och skogsägare att komma fram till vad som är lagom stora populationer. Jägare, som varje år vill jaga avkastningen på den population som finns, vill ha en livskraftig stor population. En ansats som kan komma att stödjas av EU efter att artdatabanken föreslagit att flytta älgen till kategori ”nära hotad” i år.

Skogsstyrelsen menar i rapporten att tvingande lagstiftning kan behöva komma på plats för att föryngra bestånd av tall på tallmark. Något som onekligen kommer att få dramatiska konsekvenser för skogsbranschen om problemet med betesskador inte löses först.

Ett annat problem som rapporten tar upp är spridningen av skadedjur från statligt skyddad skog. Skog som inte brukas tar inte heller upp lika mycket koldioxid som skog vars produktion maximeras. Men här säger flera offentliga organ emot varandra. I Mönsterås kommuns plan till nya miljömål exempelvis, pekas mer skyddad skog ut som ett steg i rätt riktning.

Det återstår att se om regeringens fokus på klimat kan komma att rangordna prioriteringarna för skogen en gång för alla. Det skulle både skogsägare och atmosfären glädjas åt.