Kalmar behöver inte bluffa
”Kalmar är Sveriges miljöbästa kommun”, står det på Socialdemokraternas hemsida. Ja, även kommunens informatörer skriver ut denna rubrik.
Det är bara det att det inte är korrekt. Kalmar hamnar på plats 15 av landets 290 kommuner. Det är ingen dålig placering, men att skriva i klartext att kommunen ”är miljöbästa” är mer än lovligt vilseledande. Den som läser noggrant finner att Kalmar hamnar som etta i kategorin ”mindre städer” i konkurrens med Västervik, Katrineholm och Lidköping. Ett annat segment av kommuner än vad Kalmar brukar jämföra sig med.
I topp hamnade för övrigt åter m-ledda Helsingborg med där Mönsteråsbördige kommunalrådet, Lars Thunberg, KD har en huvudroll.
Att kommunledningen återkommande ger en snedvriden bild av hur kommunen hamnar i jämförelser är på juristsvenska anmärkningsvärt. Förra gången var det en undersökning om företagarklimatet från Sveriges kommuner och regioner som lyftes fram, där bara 188 av landets 290 kommuner ingick.
I miljöarbete handlar det om att våga gå före. Det skapar också utveckling och åtgärder som andra kan lära av. När Växjö kallade sig för ”Europas grönaste stad”, efter en artikel i en internationell tidskrift, bidrog det till att ribban höjdes för den kommunala miljö- och klimatpolitiken. Öppna jämförelser sätter miljöarbete på dagordningen och driver på kommuner att hamna högre upp. De ger väljarna beslutsunderlag.
Det är också växande kommuner som Kalmar och Växjö som har förutsättningarna och resurserna att vara katalysatorer för nytänkande. Samtidigt får inte mindre kommuner stämplas ut som miljösyndare. Det finns en risk med undersökningar som denna att småkommunerna fulas ut.
En av landets sämre kommuner är enligt undersökningen socialdemokratiskt ledda Mörbylånga som hamnar på plats 268 av 290. Man ska dock vara försiktig med att jämföra äpplen och päron.
Generellt sett hamnar mindre kommuner i botten rankingen medan större hamnar i toppen. Torsås hamnar dock på jämförelsevis höga plats 54.
Det är de större kommunerna som har resurser i stadshus och miljöförvaltningar att ta fram klimatplaner i budgetprocessen, Agenda-30 samverkan med näringslivet eller systematisk samverkan med näringslivet om cirkulär ekonomi som ger poäng i undersökningen.
Har man egen förnyelsebar energi ger det poäng. Den typen av energisatsningar innebär också emellertid också ett äventyrligt risktagande. Hur möjligheter att vandra eller paddla i kommunen utvecklats enligt organisationen Svenskt friluftsliv bedöms också. Bedriver man samverkan med akademin om klimatmålen? Sådana krav kan rimligen inte den lilla kommunen leva upp till på samma sätt som den större stad där det finns ett akademiskt lärosäte.
Kommunal verksamhet bedöms idag allt mer efter planer och policys. Det är en verksamhet som tar mer och mer kraft och personal i anspråk. Men den öppnar också för det som kallas ”greenwashing”, att genom kommunikation och marknadsföring skapa en snedvriden bild av att verksamheten är grön.
Socialdemokraterna borde dra tillbaka det material som förskönar Kalmars kommun plats i rangordningen. Det finns emellertid ingen som helst anledning att skämmas för att hamna på en god plats nummer 15 i konkurrens med 289 andra kommuner.
Martin Tunström
