Krisplaneringen blev ett offer för covid-19

Sverige gör ett ogenomtänkt strategibyte just när krisen uppstår.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ingen plan överlever den första kontakten med fienden, sägs det i militära sammanhang. Den svenska krisberedskapsstrategin fick inte ens leva så länge.

Redan innan covid-19 på allvar hade börjat utgöra ett hot mot folkhälsan var strategin död och begraven.

Förberedelserna och tankearbetet visade sig inget värda när krisen kom. De tre principerna för svensk krishantering – närhetsprincipen, likhetsprincipen, ansvarsprincipen – har skrotats.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

I deras ställe har införts tre nya principer.

Undantagstillståndsprincipen: I en kris gäller inte de ansvarsförhållanden som råder i normala situationer. Kommunalt självstyre upphör. Inte heller planerna för samverkan är aktuella. I en kris är det en aktör som bestämmer allt, regeringen med visst stöd av expertmyndigheter.

Likformighetsprincipen: Åtgärder ska vara de samma över hela landet, oavsett hur den lokala situationen ser ut. Samhällsstörningar ska hanteras på ett övergripande plan, där utmaningarna i de värst drabbade regionerna blir normerande för åtgärderna överallt. Län som har ett fåtal drabbade ska göra likadant som storstadslän med väsentligt större problem.

Olikhetsprincipen: Även om det inte är något uttalat mål att så stora delar av vardagen som möjligt ska påverkas, görs heller inga ansträngningar för att verksamheter under samhällsstörningar så långt som möjligt ska fungera som vid normala förhållanden.

Inget tyder på att dessa nya principer kommer att tjäna Sverige särskilt väl. De rör till ansvarsförhållanden, bortser från lokal kompetens, maximerar störningarna och kommer att leda till alltmer frustration och misstro. Ingripande åtgärder utan trovärdiga lokala motiveringar gör ofrånkomligen det.

Varför fick den ursprungliga strategin ingen chans? Inte därför att den bevisade sig fel i sak, utan för att den inte passade in i det moderna politiska och mediala landskapet. Flexibiliteten uppfattades som otydlighet, det lokala självbestämmandet som ett hinder för regeringens handlingskraft och isen i magen som likgiltighet. Men strategibytet har ett pris. Covid-19 blir nu ännu svårare och dyrare att hantera än om planen hade följts.

Läs mer

Kalmar

Nordiskt toppuppdrag till Laila Naraghi

”Det känns både stort och hedrande att tilldelas detta uppdrag.”

Coronavirus

Riksdagsledamot – från köksbordet: ”Är annorlunda”

Laila Naraghi: ”Visar att demokratin levererar”

Medan du sov

Här är nattens händelser – lokalt och i omvärlden

Misstänkt drograttfylleri i Torsås, hus totalförstört i Lilla Edet och förlängda riktlinjer för social distansering i hela USA.

Ledare Barometern

Ledare: Platta till kurvan lättare sagt än gjort

Covid-19 slår olika medan åtgärderna är likadana.

Ledare

Martin Tunström: ”Hoten i coronas spår”

”Coronakrisen exploateras av främmande makter och försvagar Sveriges säkerhet.”

Ledare Barometern

Smittskydd är en lagsport

Regeringen kan inte föra över ansvaret och initiativet till myndigheter.