Kristersson tänder kunskapens ljus
Om Moderaterna förknippas med någon skolreform så är det utan tvekan 1990-talets friskolereform. Det är valfrihet och konkurrens som varit de bärande inslagen i skolan.
Fokus har sedan dess framför allt för Moderaterna varit på (drifts)form istället för (kunskaps)innehåll. Både Fredrik Reinfeldt och Anna Kinberg Batra arbetade dock med att förändra profilen.
Men det är i frånvaron av en engagerad bildningsborgerlighet som Skolverket kan komma på tanken att stryka antiken, stormaktstiden och Bibeln från kursplanerna. När friskolesystemets fäder inte tar initiativ till att vårda reformerna utan reflexmässigt försvarar systemet blir det valfrihetens motståndare som med framgång kan peka på fusk, segregationseffekter och extremiststyrda skolor som har kopplingar till extremism.
I M-ledarens jultal i Stockholm på onsdagen var det emellertid innehåll i skolan som poängterades.
Betydelsen av hårdare granskning av alla skolor var ett av förslagen som lades fram. Valfrihet och konkurrens skapar ett innovationstryck som skolan i likhet med andra delar av offentlig sektor är i stort behov av. Men kvalitet säkras och utvecklas också ovanifrån; genom kontroll, statliga styrmedel och myndigheters arbete.
Det viktigaste beskedet, något av en julklapp till eleverna, kom dock först. Skolverkets mycket hårt kritiserade kursplaner underkändes helt av M-ledaren. ”Vi säger nej”.
Nu är rollerna ombytta. Det finns en fokusering på driftsformer hos andra. Inte minst ogillas de många framgångsrika konfessionella friskolorna. Den som är intresserad av innehåll såg ett kunskapens ljus tändas i M-ledarens jultal.
