En kanon mot kulturskymning

Bokläsandet fortsätter att sjunka kraftigt bland unga. Därmed borde det åter vara dags att diskutera införandet av något slags svensk litteraturkanon.

När forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet analyserade utgivning och spridning av svensk 1800-talslitteratur kom de till ett överraskande resultat, rapporterade Sveriges radios kulturnytt häromveckan.

Ett undantag. Bokläsningen fortsätter att minska.
Foto: Gorm, Kallestad
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Författare som Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén översattes och spreds i över tio gånger större utsträckning än exempelvis Carl-Jonas Love Almqvist. ”Litteraturhistorien bör skrivas om”, kommenterar forskarna själva rönen.

Gärna det. Ett upplyftande av författarna skulle också få andra konsekvenser.

Som akademiledamoten och litteraturprofessorn Anders Olsson förklarat kommer motståndet mot en svensk litteraturkanon främst från feministiskt och postkolonialt håll. En kanon sägs reproducera en manlig dominans och ”befästa” ett eurocentriskt perspektiv. Det är svaga argument som urholkas ytterligare när författare som Bremer värderas upp av modern forskning.

Det går naturligtvis att formulera en rad argument mot en officiell läslista som en litteraturkanon är. En liberal invändning är att den offentliga makten ska hålla fingrarna borta från medborgarnas läsvanor. Konservativa som misstror den rådande statsmakten skulle idag oroa sig över att en läslista kan domineras av den normkritik och maktanalys som kulturetablissemanget hänger sig åt -istället för klassiker.

Men när Statens Medieråd presenterar ny statistik över läsningen i Sverige bland unga finns det skäl att åter damma av förslag som stärker bokens ställning. Hela 89 procent av svenska 17-18-åringar har lagt undan böckerna. Man har slutat att tala om ”slukaråldern” då klassiker avverkades under sommarlovet. Nio av tio ser ut att gå miste om de stora berättelserna som utvecklar förståelse och fantasi. I berättelsen möter man ju inte minst sig själv.

”Läslistan” diskuterade länge i termer av sammanhållande kitt och gemensamma referensramar. Nyanlända skulle få nycklar in i den svenska kulturhistorien genom Lagerlöf och Lindgren. Självklart kan sagor och berättelser åter fängsla och ena ett mer socialt skiktat samhälle. Men blott det faktum att en läslista lyfter fram boken och stärker läsandets ställning – en lägre målsättning alltså – är gott nog.

Det är på denna punkt det brister. Kulturskymningen brukar politiskt diskuteras i termer av satsningar på skolbibliotek och stärka bibliotekslagar. Andra debattörer vänder sig i hårda ordalag mot public service-som i SVT- drar ner på den litterära bevakningen genom att stryka recensionerna från programmet Gokväll.

Vad som är hönan och ägget är svårt att säga. Men SVT:s beslut speglar något större i sig. Bokens status är låg. Det ger fler poäng på cv:t att ställa upp i Ironman än att berätta om bokcirklarna man är medlem i. Svenskar hinner träna på dyra gym, men har inte tid eller råd att läsa böcker, som det har uttryckts.

Nedgång föder också nedgång. Kanske kan man tala om ett marknadsmisslyckande när bokhandlarnas klassikerhyllor rymmer allt färre volymer, medan relationsromaner kommersiellt riktade till läsande grupper breder ut sig. Utbudet föder sin egen efterfrågan och skapar en smalare svensk bokmarknad.

En kanon är nu ingen silverkula. Men när boken håller på att bli ett föremål som berikar livet för en mindre elit kan det inte vara fel att prova på förslag som kan sprida läsandets glädje till fler.

Läs mer

Kalmar

Husen på Kattrumpan revs innan antikvarier hann fram

På tisdagen var två byggnadsantikvarier på plats på Kattrumpan bland spillrorna för att rädda vad som räddas kunde.

Torsås

Flera ödehus i Torsås kommun – några kan komma att säljas

Det finns ännu ingen plan för vad som ska hända med husen.

Kalmar

Hon är länets toppmäklare: ”Jag är väldigt driven”

Flest publicerade bostadsannonser och mest rekommenderad av kunderna.

Öland

Folk från hela landet vill flytta in i nya boendet: ”Drömprojekt”

Då är de första lägenheterna klara.

Emmaboda

Ica-handlare storsatsar – bygger om och utökar butiken

Fredrik Gustafsson har stora planer för Ica Matboden i Vissefjärda. Inom kort ska han genomföra om- och tillbyggnation i en investering på närmare fem miljoner kronor.

Oskarshamn

Kebabälskaren Claes hyllar den röda och vita såsen: ”Är unik”

Han säger sig vara en av de som ätit mest kebab i Oskarshamn.