Människovärdet gäller även under covid-19-krisen

Socialstyrelsens riktlinjer för hur intensivvård ska ransoneras i lägen där kapaciteten inte räcker alla ansluter tydligt till de principer som sedan länge har gällt i sjukvården: människovärde, behov och kostnadseffektivitet. Lika lite som tidigare finns några tankar om att prioritera efter kronologisk ålder, härkomst eller samhällsställning. Inte heller prioriteras människor med funktionsnedsättning ner.

Vid torsdagens pressträff framhölls att det inte ännu är nödvändigt att prioritera mellan patienter, och att huvudambitionen är att öka vårdens kapacitet för att fortsatt slippa välja bort. Men till Sveriges mentala beredskap bör höra insikt om att prioritering kan behövas, om hur den går till och om vad den bygger på.

Det är nämligen inte svårt att se vilken typ av konflikter som kommer att uppstå. Några av dem förutsägs till och med i Socialstyrelsens riktlinjer.

Intensivvård kan avbrytas om prognosen har försämrats och det samtidigt finns andra patienter med högre prioriteringsnivå i kö.

Patienter och närstående ska informeras så långt praktiskt möjligt, men rätten till information och samråd innebär ingen vetorätt mot beslut som läkare fattar.

En person med låg kronologisk ålder men hög bräcklighet kan prioriteras lägre än en person med hög kronologisk ålder men större chans att överleva.

Prioriteringar sker hela tiden i vården, men det är ingen överdrift att prioritering aldrig tidigare har skett i sådan skala som sannolikt kommer att bli nödvändig nu. Som Socialstyrelsen påpekar kan det krävas prioriteringar även inom den högst prioriterade gruppen, då förväntad återstående livslängd ska avgöra.

Det är i allt detta en stor styrka att vården fortsatt bygger på etablerade och demokratiskt förankrade principer. Men även dessa kommer att sättas under press och ifrågasättas. Den moraliska stressen blir avsevärd. Ska vården klara detta uppdrag krävs massiv politisk uppbackning bakom de principer som lagstiftarna en gång slog fast.