Rädslan är fienden

En stor del av befolkningen är rädd för USA.
U.S. President Donald Trump, right, and Russian President Vladimir Putin greet each other during a bilateral meeting on the sidelines of the G-20 summit in Osaka, Japan, Friday, June 28, 2019. (Mikhail Klimentyev, Sputnik, Kremlin Pool Photo via AP)
Foto: Mikhail Klimentyev

Perioden sedan 2014 har varit minst sagt klargörande vad avser Ryssland. I början av 2014 annekterades Krim och kriget i östra Ukraina inleddes. I september 2015 ingrep Ryssland i det syriska inbördeskriget. I maj 2018 förgiftades den före detta spionen Sergej Skripal i England. Nu har dessutom president Vladimir Putin tagit initiativ till en författningsreform som syftar till att säkra maktinnehavet. Mer konfrontation är att vänta.

Men i den svenska opinionen märks inget av detta. I en undersökning som har gjorts av opinionsföretaget Novus säger 38 procent av de tillfrågade att de är rädda för Ryssland som stormakt, medan 55 procent säger att de inte är rädda. 2014 var förhållandet det omvända, med en majoritet som sa sig vara rädd för Ryssland som stormakt.

I en intressant jämförelse har Novus även undersökt rädslan för USA som stormakt. 31 procent säger sig vara rädda för USA medan 60 procent inte är det.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

För USA-rädslan finns ingen tidigare undersökning att jämföra med, men det är rimligt att tänka sig en Trumpeffekt. Helt klart har också förhållandet försämrats. Hotet om handelskrig och ifrågasättandet av Nato har skadat förtroendet. I så måtto är det inte konstigt med en viss oro.

Att denna försämring i omvärldsläget leder till rädsla är dock illavarslande. I Svenska Akademiens ordlista definieras rädd som ”ängslig” och exemplifieras med att vara rädd för spöken. Det är knappast eftersträvansvärt att den svenska befolkningen ska vara rädd i denna bemärkelse för någon annan stat.

Däremot är det viktigt att befolkningen är införstådd med de säkerhetspolitiska realiteterna. Under alldeles för lång tid fanns en utbredd uppfattning om att Sverige på något sätt stod mittemellan USA och Sovjetunionen, trots en långtgående ”dold allians” med USA.

Idag är samarbetet ännu mer djupgående. I den mån en socialdemokratisk säkerhetspolitisk linje har kunnat urskiljas sedan 2014, har det varit att genom samarbete framför allt med USA kunna kompensera avsaknaden av Natomedlemskap. Mot den bakgrunden är det häpnadsväckande att hela 47 procent av S-sympatisörerna säger sig vara rädda för USA.

Men Sverige sticker inte ut. I en opinionsundersökning som gjordes förra året i fjorton europeiska länder sa en stor majoritet att de skulle föredra neutralitet i en eventuell konflikt mellan USA och Ryssland. I Sverige var andelen som ville stå på USA:s sida till och med större än i Natolandet Tyskland.

Bilden av ryska säkerhetspolitiska prioriteringar är idag tydlig. ”Både Kina och Ryssland försöker nu på olika sätt att utmana USA:s dominans”, sa chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Lena Hallin vid Folk och försvar-mötet i Sälen nyligen. Hallin lyfte fram den så kallade icke linjära krigföring som Ryssland har utvecklat för att nå sina politiska syften, en krigföring som strävar efter att påverka snarare än att eliminera. Att skapa misstro och beslutsosäkerhet är centralt.

Samtidigt ökar sannolikheten för situationer där beslut verkligen behöver fattas och tilliten inom samhället måste finnas. ”Sveriges närområde karakteriseras av ökad militär aktivitet och ökad utplacering av militära styrkor. Detta innebär en ökad risk för att det sker militära incidenter och konfrontationer som kan leda till eskalation”, sa Hallin.

Ur detta ryska perspektiv är en situation där befolkningen känner rädsla, och dessutom lika stor rädsla för USA som för Ryssland, dessvärre optimal.

Läs mer

Nattens händelser

Här är nattens händelser – lokalt och i omvärlden

Misstänkt anlagd brand i miljöhus i Växjö.

Ledare Barometern

Ledare: ”Gängen är ett inhemskt hot”

Organiserad brottslighet är inte utrikespolitik.

Ledare Barometern

Tvetydig seger för yttrandefriheten

S-politikern Ann-Sofie Hermansson hade rätt att kalla personer för extremister.

Ledare

Ledare: ”Norden ersätter inte Nato”

Ett fortsatt utökat försvarssamarbete i Norden är en naturlig utveckling, men Norge kan faktiskt inte ersätta Nato.

Martin Tunström

Ledare: "Utrikespolitiken har kännetecknats av slalomsvängar”

Konfliktnivån mellan partierna i utrikespolitiken är på väg ned sedan Ann Linde ersatte Margot Wallström som utrikesminister.

Ledare

Martin Tunström: ”Moralisk stormakt med anor”

Tankarna på Sverige som en moralisk stormakt formades inte av socialdemokratin utan bör snarare förstås utifrån en äldre svensk konservativt färgad tradition, enligt ett nytt praktverk över svensk utrikespolitik.