1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Samhälls- eller statsviktig?

Ovanan att diskutera etiska frågeställningar och människovärde gör sig påmind i Coronakrisens spår.
MSB:s rekommendationer står i strid med ett fungerande begravningsväsende. Och främjar inte hoppets institutioner.
Foto: Erik Abel/TT

Coronakrisen tvingar politiker, myndigheter och enskilda att ta ställning i etiska frågor som annars lyser med sin frånvaro i det offentliga samtalet. Några myndigheter har visserligen vanan. Socialstyrelsens prioriteringslista för sjukvården bör förstås mot bakgrund av läkarkårens levande diskussion i ämnet medicinsk etik. I Sverige har visserligen läkaretiken varit mer ”institutionaliserad” och mer knuten till myndigheter än i många andra länder, detta på grund av att vården i högre grad drivits i offentlig regi. Men råden som nu utformats är inte skrivna av byråkrater utan av läkare. Så förenas traditionell läkaretik med en lagstiftningstradition där behov och solidaritet väger tungt.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har haft en minst lika svår uppgift när den utrett vilka medborgare som anses vara ”samhällsviktiga” och i det fall skolorna stängs på grund av Corona ska ges barnomsorg för att arbetet ska gå vidare.

Det är närmast en existentiell utmaning att väga yrkesuppgifter mot varandra. Symptomatiskt nog finns heller inte funktioner med ansvar för människans andliga dimension upptagna på listan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Vad gäller begravningar, som lär bli mer frekventa med ökad mortalitet, nämns personal till bårhus och krematorier, men inte präster och musiker som vanligen är en förutsättning för att jordfästningar ska kunna äga rum. Själavård och mänskligt stöd borde rimligen ha prioriterats högre när oro och ångest ökar i pandemins spår.

Civilsamhällets funktioner är på det hela taget frånvarande. Med all respekt för de svåra urvalen riskerar det att skapa en krisberedskap med svagare folklig förankring. Inte minst när samma myndighet ingått en avsiktsförklaring med folkrörelser och kyrka om hembesök av äldre för att stötta landets kommuner.

I svensk krisberedskap har folkrörelser alltid haft en tung ställning. Fackförbunden, arbetsgivarna och kyrkan samlas till exempel i organisationen Folk och försvar som bildades efter det andra världskriget för att ena samhällets demokratiska krafter och för att stärka försvarets folkliga förankring. Efter denna kris behövs en ny diskussion om hur civilsamhällets kraft och energi kan användas inte minst som en sammanhållande enande kraft.

Ordet samhällsviktig blir alltför lätt lika med statsviktig eller viktig för den offentliga sektorn. Ingen ifrågasätter att medarbetare i energiförsörjning som fjärrvärme är upptagna på listan. Men det är osäkert om ledande funktioner hos stora arbetsgivare – såsom större exportinriktade företag – med stöd av de allmänna råden kan få barnomsorg.

Å ena sidan är staten snabb med permitteringsregler och lån, å andra sidan kan nyckelpersoner få svårt att arbeta om skolor stängs.

Det statscentrerade perspektivet lyser i viss mån också igenom i kategorin ”information och kommunikation”, som närmast för tankarna till myndigheternas presstjänster, där tidningarnas grundlagsskyddade journalistik verksamhet omfattande ”nyheter, granskande och samhällsinformation” nämns lite längre ned på listan.

MSB:s har haft en mycket svår uppgift som vilket är viktigt att påpeka fungerar som ett allmänt råd. Besluten sker på lokal nivå och kommunerna fattar självständigt beslut efter rekommendationen. Så är det också tänkt att kriser ska hanteras i Sverige via närhetsprincipen.

Och därför den etiska diskussionen så viktig. Etiska riktlinjer formas centralt, men prioriteringar och avvägningar utifrån moraliska principer utförs lokalt, i kommunhuset och på vårdavdelningen. Av den enskilde.