Annons

Snedvridande sparande

Subventionerat bosparande leder till stigande priser.
Ledare • Publicerad 30 december 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.
Det är svårt att motivera varför just ungas bosparande ska subventioneras.
Det är svårt att motivera varför just ungas bosparande ska subventioneras.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är något oemotståndligt med idén att staten ska sponsra unga människors bostadsköp. Unga behöver någonstans att bo och ägande har en rad fördelar framför hyrt boende. För borgerligt sinnade har idén dessutom fördelarna att den främjar sparkultur och långsiktighet. Enligt bostadsminister Per Bolund skulle subventionerat bosparande kunna ingå i den ”stora skattereform” som utlovas i januariöverenskommelsen.

Men till politikens väsen hör att man ibland bör studera effekter också. I en ny rapport från konsultföretaget Tyréns gjord på Hyresgästföreningens uppdrag konstateras att det i länder där systemet finns, också har noterats att subventioner leder till stigande bostadspriser. Samtidigt som trösklarna sänks genom statens ingripande, höjs de igen genom marknadens sätt att fungera. När fler är med och konkurrerar kan priserna inte annat än stiga.

Annons

Trots att systemet förekommer i liberalt präglade ekonomier, finns också principiella borgerliga skäl mot att subventionera ungas sparande. Systemet bygger på att staten är bättre på att identifiera människors behov än vad marknaden är, och att den genom precisa ingrepp kan rätta till marknaden.

Som det konstateras i Hyresgästföreningens rapport är det dock svårt att ringa in gruppen förstagångsköpare och motivera varför just unga vuxna är i behov av särskilt stöd.

Ett illa riktat stöd till en viss grupp leder till snedvridning, som i sin tur kräver nya statliga interventioner. Exempelvis skulle statligt subventionerat bosparande bidra till det redan existerande flyttmönstret där unga vuxna söker sig till storstadsområden, vilket skulle kräva mer av centralt styrd omfördelning mellan stad och land för att kompensera utflyttningen från mindre orter. Subventioner är ett recept på ökad statlig inblandning.

Som kontrast till det kan man tänka sig en ordning där unga vuxna själva utvärderade var de fick mest livskvalitet för sina pengar, och själva tog ansvar för att genom etablering på arbetsmarknaden kunna etablera sig på bostadsmarknaden. Det skulle vara en verkligt borgerlig ordning.

Daniel BrawSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons