Socialdemokraterna ville inte se det komma

Skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda är nu enorma.
Statsminister Stefan Löfvens oro för ökande klyftor borde föranleda statistiska studier.
Foto: Johan Nilsson/TT

Att gängbrottsligheten och det extrema våldet i Sverige skulle bottna i klyftor verkar inte ens statsministern själv tro på. Andra länder har större klyftor och mindre våld.

Men om man i alla fall vill förstå varför klyftor i samhället uppstår, och om möjligt sluta dem, borde Statistiska centralbyråns stora rapport Integration: en beskrivning av läget i Sverige vara av största intresse. Av rapporten framgår precis hur stora skillnaderna är mellan nyanlända och inrikes födda på alla centrala områden: utbildning, sysselsättning, ekonomi och boende.

Ta till exempel betyg, även kallat meritvärde. Under perioden 2004-2018 har det genomsnittliga meritvärdet i årskurs nio stigit för alla elever utom för elever födda utanför Europa som har bott i Sverige mindre än nio år. För pojkar i denna grupp har det genomsnittliga meritvärdet under hela perioden varit omkring 140, samtidigt som pojkar med minst en inrikes född förälder har fått allt högre genomsnittliga betyg och förra året landade på 220. ”Skillnaden mellan grupper har alltså ökat under 2000-talet”, skriver SCB.

Att behörigheten till gymnasiet skiljer sig åt mellan grupper är en naturlig följd av betygsklyftan. Men mindre uppmärksammat är att det är också är stora skillnader i hur många som slutför gymnasieskolan. Bland flickor med minst en inrikes född förälder är det 86 procent som har slutfört gymnasiet inom fem år efter att de började. Bland pojkar som har varit i Sverige mindre än tio år är det bara 40 procent av dem som påbörjar gymnasium som slutför studierna inom fem år.

Samma skillnad kan observeras på arbetsmarknaden. Att det råder massarbetslöshet bland utrikes födda parallellt med full sysselsättning bland inrikes födda är bara en aspekt.

En annan är vilken typ av anställningar olika grupper har. Bland kvinnor med minst en inrikes född förälder har över 80 procent fast anställning. Motsvarande siffra för kvinnor födda utanför Europa och med mindre än tio år i Sverige är under 40 procent. Detta är alltså den grupp som i debatten brukar betraktas som väl integrerad.

I hushållsekonomin ser det likadant ut. Oavsett om man ser på kontantmarginaler, ekonomiska problem eller oro över hushållets ekonomi är skillnaden mellan nyanlända och inrikes födda med inrikes födda föräldrar enorm.

Och på bostadsmarknaden är skillnaderna extrema. Trångboddhet bland inrikes födda med inrikes födda föräldrar existerar knappt (två procent). Däremot finns det många i gruppen som har hög utrymmesstandard: nästan 50 procent har fler än ett sovrum per person.

För utomeuropeiskt födda med mindre än tio år i Sverige är situationen den omvända. 31 procent är trångbodda. Enstaka procent har hög utrymmesstandard. Det är också väsentligt mer ovanligt att bo i bostäder som har byggts under de senaste 20 åren.

Man kan, som statsministern, konstruera ett teoretiskt scenario där klasskillnaderna mellan inrikes födda skulle vara så här stora. Men en sådan övning saknar poäng. De klyftor som finns i Sverige idag är etnifierade, oavsett vad man anser om saken. Den som anser att klyftor är ett problem kan inte bortse från hur de har uppstått, nämligen till följd av en synnerligen stor invandring från länder med mindre avancerad ekonomi än den svenska. Det hade inte krävts särskilt stor ansträngning för att se klyftorna växa. Det räcker med att läsa statistiken innantill.

Läs mer

Emmaboda

Pekkala (S): ”Den psykiska ohälsan är ett av vår tids största folkhälsoproblem”

Det bör genomföras en så skallad screening av elevers hälsa som en del av hälsokontrollen som genomförs i ordinarie hälsoundersökningar.

Mönsterås

Borgensavgift tar en ny runda efter hyresgästernas protester

60-tal demonstrerade utanför kommunfullmäktige.

Nybro

Splittrade partier i skolfrågan i Nybro: ”Rad med frågetecken”

Majoritet röstade för en ny skola i Västeräng

Hultsfred

Politiker vill göra tråkig skolgård roligare: ”Under all kritik”

Två vänsterpartister anser att Albäckskolans skolgård är alldeles för tråkig och tom på möjligheter till verksamheter för eleverna.

Ny bok

Plågsam läsning om en människas mörker

I Marit Sahlströms andra roman ”Skred” får läsarna på nära håll se en människa falla. Kulturjournalisten Sune Johannesson har läst tvåhundra sänkande sidor.

Nybro

KD vill ha statliga pengar till Riksglasskolan

Riksdagsledamoten Gudrun Brunegård ska lyfta frågan i Stockholm