Stängda skolor är för mycket, för tidigt
Folkhälsomyndigheten har i det längsta avrått från att stänga skolor. Nu ska det göras i alla fall, med början i gymnasiet och komvux. Regeringen fattar förvisso inget beslut men utfärdar en ”rekommendation” till huvudmännen vilket i praktiken blir samma sak.
Här tar man farväl till den svenska metoden för krishantering. Regeringen fattar ett beslut över huvudmännens huvuden, i strid med principen att ansvaret under normala förhållanden ska gälla även i kris. Regeringen har inte hänsyn till lokala förhållanden, i strid med principen att den som är närmast problemet ska hantera det. Och regeringen tycks inte ha någon ambition att så mycket av vardagen som möjligt ska bestå, i strid med principen att en kris inte ska vara mer olik normaltillståndet än nödvändigt.
Detta avsked till grundläggande principer sker dessutom på synnerligen svaga grunder. Inget har hittills antytt att det är i skolorna som viruset florerar som värst. Data från Kina tyder snarare på att det är just i familjekluster som viruset överförs.
Tre län i Sverige står också för över 70 procent av fallen. I ett antal län finns ännu bara ensiffriga antal anmälda fall av covid-19. Att skolhuvudmän och regionernas smittskyddsläkare inte har stängt skolor i hela landet beror rimligen på att behovet inte har funnits.
Det starkaste skälet Folkhälsomyndigheten nu anför för att gymnasieskolor i hela landet ändå ska stänga, är att det finns risk för smittspridning vid transporterna till och från dessa skolor. Något statistiskt underlag för detta påstående redovisades inte.
Intrycket blev att gymnasieskolorna stängs för att de går att stänga, inte för att det egentligen är nödvändigt i detta läge eller ens bidrar till att smittan hejdas. För- och grundskolor som är knepigare att stänga får vänta, inte därför att behovet av stängning skulle vara mindre utan för att det tar tid att ordna det praktiska.
Men följderna av att gymnasieskolor stängs blir förödande. Redan idag är det en stor andel som lämnar gymnasieskolan utan examen. Av eleverna som påbörjade gymnasiet år 2014 var det bara 72 procent som hade slutfört studierna fem år senare. Betygsskillnaderna mellan elever, beroende på bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå, är betydande. Ministrarnas vädjanden till eleverna om att verkligen ta sina distansstudier på allvar och inte se skolstängningen som ett extralov var gripande men inte särskilt realistiska.
Stängningen kommer att leda till större skillnader där vissa elever klarar sig utmärkt, andra helt tappar kontakten med skolan och en stor grupp helt enkelt lär sig mindre. Som statsministern påpekade kommer detta tillstånd dessutom att vara under en längre tid, eftersom smittspridningsförloppet ska förlängas så långt det går.
”För lite och för sent” är en kritik som brukar framföras inom politiken. Risken för att få denna kritik verkar nu styra även regeringens agerande. Men hanteringen av covid-19 följer inte vanlig politisk logik. Det finns faror i att göra för mycket och för tidigt också. Genom att lämna den svenska krishanteringsplanen och fatta centrala beslut som är mer långtgående än situationen kräver har regeringen slagit in på en synnerligen riskabel väg.
