Uppoffring utan hopp

Statsminister Stefan Löfven signalerade skärpta åtgärder för att begränsa spridningen av Corona när han talade i Sveriges Television under söndagskvällen. Men det var ett tal som också underströk medborgarens individuella ansvar.
Uppoffring. Statsministern använder sig av en retorik som var på väg ut från socialdemokratin.
Foto: Jessica Gow/TT

I hanteringen av den nuvarande Coronakrisen finns i varje fall en relevant skillnad om man jämför med hur den rödgröna regeringen mötte migrantkrisen 2015. Då präglades den offentliga debatten inledningsvis av vackra ord och förminskanden av problematiken. ”Hela Sverige”, skulle skramla, som om det skulle lösa krisen.

TV: Här ser du hela talet:

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

När statsminister Stefan Löfven på söndagskvällen talade i Sveriges Television nämndes ingen bortre parentes för krisen. Tonläget var ödesmättat när Löfven talade om den kris som samhället möter.

Sverige har hittills mött krisen på ett svenskt sätt. De självständiga myndigheternas inflytande framstår klart. Den ömsesidiga tilltron mellan myndigheter och medborgare ligger också till grund för frivilliga åtgärder, med stängningen av gymnasieskolorna som ett mindre lyckat undantag.

Till detta kommer att socialdemokratin i krisen tycks distansera sig från identitetspolitik och istället understryker gemensamma symboler och institutioner. ”Vårt land” var ordet i talet som ryms i en tydlig tematik där flaggan och monarkin använts för att betona betydelsen av ett enat vi emot smittan.

Även ordet ”uppoffring” var ovanligt i en svensk debatt. Men ansvar och frihet hänger samman, liksom rättigheter och skyldigheter. Det kollektiva ansvaret att bekämpa en yttre fiende har en parallell när det gäller att bemöta och bekämpa ett anfallande virus.

Samtidigt varslade Löfven tydligt om att mer ingripande åtgärder är på gång. After ski-törstiga Årebesökare har visat att samhällssolidariteten sviktar i grupper som bor i den mest smittdrabbade regionen, Stockholm.

Den tillit som präglar medborgarnas relation med myndigheterna är en svensk styrka i sammanhanget. Den som litar på staten litar på sin arbetskamrat. Den som har förtroende för staten följer rekommendationer.

Även i en kris är en öppen debatt, ja kanske just då, och kritisk granskning av myndigheter av omistlig betydelse. Folkhälsomyndigheten får inte vara immun mot ifrågasättanden.

Det hat som visats mot myndigheten oroar dock. Det handlar om något annat. Om hur ett postmodernt kunskapsbegrepp urholkat förtroende för experter. Det handlar också om hur en institutionskritik från radikala populister undergräver också smittskyddsmyndigheterna.

Förr var det vänstern som angrep ”etablissemanget”. Nu är det populisternas tankemodell där folket står emot eliten som urholkar tilliten för maktorganen. Avsaknaden av begrepp som samhällsgemenskap under år i svensk offentlighet får nu ett högt pris.

De traditionella svenska bärande institutionerna visar emellertid styrka. Försvaret träder in med imponerade kraft och sätter upp fältsjukhus. Wallenbergstiftelserna meddelade på söndagen hur extra anslag betalas ut till anticorona-forskning.

Statsministern tycks dock i allvarets stund missat hoppets dimension. Den kan vara svår att finna, när dödstalens ökning bara överträffas av varslens.

Efter flodvågskatastrofen 2004 fick Svenska kyrkan en central roll i krishanteringen. En genomtänkt krisberedskap rymmer inte bara sjukhussängar och mediciner utan också en dimension av hopp och förtröstan. Symptomatiskt nog har Svenska kyrkan självt missat detta, på nationell nivå. De gudstjänster som sändes i radio och tv på Maria bebådelsedag berörde inte krisen och i varje fall tv-gudstjänsten var inspelat i förväg.

Just på söndagens förmiddag kändes det inte som att landets största samfund eller public service-institutionerna hade hörsammat statsministerns budskap om enighet och kamp mot smittan.

Läs mer

Ledare Barometern

Språkförbistring på liv och död

Svensk språkpolitik är inte anpassad till en kris.

Ledare Barometern

Ledare: Beredskap utan hopp

I krisberedskapen saknas andliga och existentiella perspektiv vilka är extra betydelsefulla i ensamhetens land.

Ledare Barometern

”Budskapet gick inte att missa – för Sverige mot smittan”

Gemenskapsideal centrala för att bemöta Corona.

Ledare Barometern

Smittskydd är en lagsport

Regeringen kan inte föra över ansvaret och initiativet till myndigheter.

Ledare Barometern

Ledare: ”Svensk television att bevara”

Sverigedemokraternas krav i riksdagen försvårar för den sakliga och motiverade kritiken mot public service-bolagen.

Ledare Barometern

Ledare: Jöken lever på lånad tid

Sverigedemokraterna som skulle isoleras har istället vuxit om.