Uppsving för Kalmar flygplats

Det är lätt att konstatera att flygets betydelse för näringsliv och tillväxt är essentiellt. Särskilt viktigt har det visat sig vara för högteknologiska och humankapitalintensiva branscher. Flyget utanför storstäderna är särskilt viktigt för tillverkningsindustrin, då anläggningar finns runt om i landet och ibland kräver möten på centralt belägen huvudort. Men tillverkningsindustrin har också kunskapsintensiva delar som är starkt beroende av omvärldskontakter, något som till största delen möjliggörs av flyget. Även sjukvården och försvaret är beroende av att det finns tillgängliga flygplatser runtom i landet, i de fallen är flygets existens inte ifrågasatt.

Osäkerheten kring det svenska flygandets framtid härstammar helt från regeringens signaler. Att man med Miljöpartiet i spetsen valde att införa flygskatten 2018 trots att den inte bedömdes gynna varken miljön eller klimatet, gav en hint om det ideologiskt grundade motståndet mot färdsättet som sådant. Man valde att beskatta flygresorna, inte bränslet. Självklart ger det fortsatt fog till oro för branschen så länge samma partier leder landet.

För flygskatten slog, som förväntat, hårt mot landets regionala flygplatser. Underskotten förvärrades och flygbolag lämnade vissa destinationer. Att driva små flygplatser var redan innan ingen vinstaffär, tvärtom har det nästan alltid dragits med underskott. Men med infrastruktur är inte heller poängen att själva färdmedlet ska öka intäkterna, utan rörligheten som möjliggörs.

Under 2018 flög 242 907 personer till eller från Kalmar Öland Airport, 202 307 av dem åkte till Stockholm. Förståeligt, när man jämför den 50 min långa flygburna resvägen mellan huvudstaden och Kalmar med tågets fem timmar eller bussens sex timmar. Flygplatsen har cirka 45 reguljära avgångar till Stockholm varje vecka.

Nu är det inte Kalmar flygplats vara eller icke vara som ska beslutas om under onsdagens regionfullmäktige, utan om regionen är villig att bli delägare i flygplatsen som kommunen sedan tidigare har ansvar för. Delägandet skulle innebära en tillskott till flygplatsen om 73,5 miljoner kronor. Pengar som skulle gå till att bland annat investera ännu mer än man redan gör i fossilfria bränslen och kanske tillföra kapacitet för flyglinje till någon ”hub” i Europa där många flygbyten sker.

Den lokala organisationen Fridays for future Kalmar Län har demonstrerat mot förslaget i flera veckor, deras argumentation verkar till stor del kretsa kring att man istället bör investera miljonerna i sjukvården. Det vittnar om en knaper förståelse för hur pengar till sjukvård kommer till från första början.

För att även andra städer än Stockholm ska kunna leva och bidra till landets tillväxt och välfärd behöver det gå lätt och snabbt att kunna resa dit. Det behöver även ges förutsättningar till flyget att kunna minska sina utsläpp. Troligtvis är sammanslagningen av ägandet, och investeringen i flygplatsen ett rimligt steg att ta för båda dessa syften, särskilt när regeringen fortsätter att motarbeta dem.