1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Hallengren: Nu ska fler testas för covid-19

Inte bara patienter som behöver vård på sjukhus ska provtas för covid-19, utan alla som söker vård med symptom.
Det beskedet ger regeringen som en del i att försöka få till fler tester.
Regionerna är fortfarande långt ifrån att nå målet om 100 000 tester i veckan.

– Den samlade bilden är att testningen fungerar väl för patienter inlagda på sjukhus. I allt högre grad också för personal inom vård och omsorg, men patienter som inte är inlagda på sjukhus testas inte i lika stor utsträckning, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

Folkhälsomyndigheten har därför uppdaterat informationen om vilka som ska omfattas av provtagning.

– I prioritetsgrupp ett ingår inte bara patienter som behöver sjukhusvård, här ingår också patienter med symptom som söker på exempelvis en vårdcentral eller annan öppen mottagning. Fler patienter med symptom ska alltså kunna testas för covid-19, säger ministern.

Hon säger att det finns en bred vilja att få fram lösningar under den pågående epidemin.

– En av de stora utmaningarna för Sverige just nu är att fortsätta bygga ut testningen. Det bidrar till att rädda liv och stärka vården och omsorgen, samt andra samhällsviktiga verksamheter.

– Men vi behöver testa mer.

Antalet provtagna för pågående infektion med det nya coronaviruset ökade något förra veckan till knappt 32 700, från cirka 29 000 veckan innan, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Regionerna är därmed fortfarande långt ifrån att nå målet om 100 000 prover i veckan.

Socialministern meddelar också på pressträffen att regeringen kommer att stå för kostnaderna för testningen av prioritetsgrupp tre, det vill säga anställda inom andra samhällsviktiga yrken än vården och omsorgen.

De senaste dagarna har fokus också legat på att regionerna måste börja provta mer i den gruppen. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap handlar det om personer med nyckelfunktioner inom samhällsviktig verksamhet, som exempelvis drift av elnät eller telekommunikation, samt anställda inom yrken som utgör ett viktigt stöd till sjukvården.

Det rör också personer som möter mycket människor i jobbet, exempelvis kriminalvårdare eller personer på Migrationsverkets förvar.

LÄS MER: