Annons

"Polisen vill inte se strukturellt problem"

Återkommande exempel på rasism och etnisk profilering hos polisen även här i Sverige – händelserna i USA väcker så starka känslor att tusentals svenskar ger sig ut för att demonstrera. Men från polisens sida vill man inte gärna se något strukturellt problem, enligt Civil Rights Defenders.
Politik • Publicerad 4 juni 2020
John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defender. Arkivbild.
John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defender. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Onsdagens demonstration för Black Lives Matter i Stockholm drog tusentals till centrala staden, trots smittrisk och restriktioner. Det visar att det finns ett starkt tryck i frågan, enligt John Stauffer, chefsjurist hos människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Det som händer i USA rör upp känslorna även här, menar han.

– Det finns en stark känsla hos många utifrån egna erfarenheter att de utsätts för diskriminering och etnisk profilering, säger han till TT.

Annons

Många utsätts för kontroller, som de upplever bara har med hudfärg och etnicitet att göra, förklarar han.

– Det finns flera konkreta exempel på rasism hos polisen, som romregistret i Skåne 2013, där nästan 5 000 romer registrerades och där domstol slagit fast att det var enbart på etnisk grund. Och så har vi projektet Reva under 2013, där det gjordes inre utlänningskontroller och människor stoppades utifrån sitt utseende, säger han.

Särskild utsatthet

Upploppen i Husby lever också kvar i minnet hos många, enligt Stauffer. Där blev ett polisingripande där polisen sköt ihjäl en person den tändande gnistan för en rad upplopp, som också visade ett misstroende mot polisen, berättar han.

– Det finns efter de här händelserna erfarenheter av särskild utsatthet. Det är det som skapar det här stora engagemanget.

Civil Rights Defenders gjorde 2017 en akademisk studie tillsammans med Kriminologiska institutionen på Stockholms universitet av etnisk profilering inom polisen, berättar han. Den visar på att många personer har erfarenhet av att regelbundet stoppas och kontrolleras bara utifrån hudfärg och etnicitet.

– Poliser deltog i arbetet med studien, men när vi sökt dialog med polisen efteråt för att diskutera frågorna på seminarier så har det varit svårt. Polisen både bekräftar problemen och förnekar dem. De säger att det finns enskilda rötägg, men vill inte se något strukturellt problem.

Tyst polisledning

Polisförbundet har dock varit mer öppet för diskussion än polisledningen, Civil Right Defenders har velat presentera slutsatserna av studien för rikspolischefen och polisledningen, men inte fått något gehör, säger John Stauffer.

– Ett första viktigt steg är att polisledningen accepterar att det finns ett problem och säger att detta är viktigt att jobba med.

Sverige, och svensk polis, har uppmanats av FN-organ vid två tillfällen helt nyligen att ta tag i frågor som rör polisens profilering, berättar han.

– I januari i år fick Sverige krav på sig från FN:s råd för mänskliga rättigheter att arbeta mot etnisk profilering inom polisen, och en rapport från FN:s rasdiskrimineringskommitté från 2018 tog också upp detta. Vi arbetar aktivt för att få polisen att engagera sig i det här, men det är klart att ett bredare engagemang som den här demonstrationen skapar ett tryck, säger John Stauffer.

Annons

TT har sökt rikspolischefen Anders Thornberg. Han vill inte uttala sig muntligt, men skriver på polisens hemsida: "Vi förstår att många känner ett stort engagemang i denna fråga. För svensk polis är det självklart att stå upp för alla människors lika värde. Vi har ett aktivt likabehandlingsarbete och arbetar sedan många år tillbaka med särskilda taktiker i våra möten med allmänheten. Det bygger på kommunikation och dialog. Att använda fysiska åtgärder är den yttersta åtgärden".

"Måste minimeras"

Tomas Rosenberg, polismästare och HR-chef på Polismyndigheten, låter sig däremot intervjuas.

– Min uppfattning är att det inte finns något strukturellt problem med rasism inom polisen. Däremot enskilda händelser, som måste minimeras, säger han till TT.

Visst, polisen kan bli bättre på att förklara varför insatser görs, det ökar förståelsen hos allmänheten, enligt Rosenberg.

Men likabehandling, och att värna mänskliga rättigheter, är polisens viktigaste uppgift, förklarar han, och understryker att det görs mycket arbete inom polisen kring detta. Både när det gäller ledarskap och i regelbundna diskussioner hos poliserna.

– Metoo var en bra lyftkran, vi började prata kultur inom polisen. I grunden är vi en organisation som slår vakt om mänskliga rättigheter.

TT: Vad tänker ni göra inom polisen efter den här stora demonstrationen?

– Vi upplever inte att vi har några strukturella problem. Men det är jätteviktigt att vi jobbar med de här frågorna och den interna kulturen. Vi måste vara extra bra på de här frågorna eftersom det är vi som ska värna demokratin, säger Tomas Rosenberg.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons