Politiskt storbråk om sist in först ut
Utredningen och direktiven till den är ett resultat av regeringens och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalernas överenskommelse om regeringsmakten. Utredningens förslag ska genomföras om inte fack och arbetsgivare själva i höst lyckas göra upp om ändringar i lagen om anställningsskydd.
Sabuni påminner
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har redan uttryckt sig skeptiskt, att förslagen snedvrider maktbalansen till arbetsgivarnas fördel.
– Men då vill jag påminna om att direktiven i utredningen utgår ifrån januariavtalet, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni på en pressträff.
– Ett tips till Nordmark och övriga regeringen är att se till att LO blir överens med motparten Svenskt Näringsliv, kommer de inte överens är det det här som kommer att bli lag, fortsätter hon.
– Det här är en väldigt viktig och avgörande förbättring, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, till TT.
På frågan om förslaget att arbetsgivare ska få undanta fem personer från principen om sist in först ut är mer eller mindre än vad Ådahl och C önskat sig, säger han:
– Det är jätteviktigt och ett stort steg för att småföretagen ska våga anställa och ge arbetslösa en chans. Man hade alltid kunnat tänka sig större saker, men det viktiga nu är att det nu finns ett förslag om tydliga undantag från turordningsreglerna. Nu ligger bollen hos parterna.
Parterna kör själva
Facken har i förväg totalsågat förslagen från utredaren som väldigt obalanserat. Om undantagen i turordningen, säger LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson:
– Det handlar om 750 000 som jobbar i företag med färre än 15 anställda och som skulle bli av med sitt anställningsskydd.
Även arbetsgivarna ser helst att politikerna håller sig borta och att parterna förhandlar fram lösningar på arbetsrätten själva. Men Svenskt Näringslivs (SN) förhandlingschef Mattias Dahl ser flera bra förslag i utredningen. Men att SN därmed skulle kunna luta sig tillbaka och pressa facken hårdare, med lagstiftningen som hot, vill han inte direkt tillstå.
– Så kan man naturligtvis tänka, men så förhandlar vi inte. Och det skulle inte fungera i längden.
Han påminner om att facken i sin tur fick hjälp av politiken på 1970-talet när nuvarande las kom till.
– Vi har varit irriterade på LO ända sedan las kom till, säger Dahl.
LO är också den svaga länken i förhandlingarna med facken, enligt Mattias Dahl som syftar på de interna striderna inom LO-familjen.
I förslagen som nu läggs fram föreslår utredaren Gudmund Toijer att arbetsgivarna får undanta fem personer från principen sist in först ut, vid uppsägningar, och det oberoende av företagets storlek. I dag gäller undantag för två anställda för företag med högst tio anställda.
Vid lika lång anställningstid får arbetsgivaren bestämma vem som får vara kvar. Utredaren föreslår också att den som blir av med sin arbetsuppgift måste kunna ta ett annat jobb utan upplärning eller utbildning för att omplacering, där den med längre anställningstid slår ut den med kortare, ska bli aktuellt.
– Det grundas på kraven på snabb omställningstid. Men det är arbetsgivaren som har bevisbördan, säger Gudmund Toijer.
I dag säger praxis att den anställde har uppemot ett halvår på sig att lära sig ett annat jobb på samma arbetsplats.
Minska kostnader
Dessutom föreslås att det inte längre blir möjligt att ogiltigförklara en uppsägning vid företag med färre än 15 anställda. Detta för att minska kostnaderna för småföretag.
På pressträffen säger Toijer att han tycker att maktbalansen mellan fack och arbetsgivare upprätthålls genom förslagen.
– Jag bedömer förstås att jag har följt direktiven, säger han med förstår att det är fritt fram för tolkningar.
Till de anställdas fördel finns förslag på kompetensutveckling, enligt Gudmund Toijer, och gäller även vikarier med minst sex månaders sammanlagd anställningstid. Sanktionsavgiften för de företagare som struntar i det blir två–tre månadslöner, men bara då anställningen upphört.
Utredaren föreslår också ökade möjligheter för visstidsanställda att snabbare få en fast anställning.
I januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna står det att förändringarna i las ska genomföras 2021. Det ligger fast, enligt Centerpartiet.
Utredningen föreslår att lagen ska ändras den 1 januari 2022.
Fakta: Utredningens förslag
Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då enbart för företag med högst tio anställda.
För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.
Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.
Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning". Arbetsgivare som inte följer det kan bli skadeståndskyldiga.
Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med mindre än 15 anställda.
Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.
Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.
Utredaren föreslår att lagändringarna införs den 1 januari 2022.
Källa: Utredningen om en moderniserad arbetsrätt
Fakta: Utredningens förslag
I överenskommelsen mellan regeringen och samarbetspartierna C och L, som slöts i januari 2019, sades så här om vad som skulle ses över kring arbetsrätten. Det blev också i praktiken direktiven för den utredning som nu läggs fram.
Arbetsrätten moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.
Arbetsrätten ska ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar.
Lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Utredningen som får i uppdrag att utarbeta denna lagändring ska vidare lägga förslag som, särskilt för mindre företag, innebär lägre kostnader vid uppsägningar, samtidigt som rättssäkerhet och skydd mot godtycke upprätthålls.
Källa: Januariavtalet
