Domstol: Putin kan bli kvar i Kreml till 2036

De föreslagna reformerna, som skulle ge Putin möjlighet att kandidera till ytterligare två sexåriga mandatperioder och sitta kvar vid makten till 2036, är förenliga med Rysslands grundlag. Det slår landets författningsdomstol fast i ett utslag på måndagen.

Förslagen innebär att grundlagens begränsning som föreskriver att en president som mest kan sitta i två mandatperioder ska vara kvar, men att ett undantag görs som tillåter Putin att börja om.

Härnäst hålls en folkomröstning om grundlagsändringen den 22 april. En folkomröstning som Valentina Matvienko, talman i parlamentets överhus, har slagit fast "måste hållas trots olika bekymmer med coronavirus".

– Folkomröstningen hålls på Lenins födelsedag. Inget sker av en slump i Ryssland, säger professor emeritus Kristian Gerner som följer utvecklingen i Ryssland. Valresultatet i omröstningen lär inte heller bli någon överraskning.

Parlamentets under- och överhus har redan, liksom regionala parlament, sagt ja i olika omröstningar.

– Det visar tydligt att det inte fins någon fungerande maktdelning i Ryssland, säger Martin Uggla som är ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter. Han säger att parlamentet i princip är tillsatt genom fusk och att domstolarnas ledamöter utses genom styrning av Putin.

– Landet försöker att imitera en demokratisk process, säger han.

Putins ursprungliga ändringsförslag till grundlagen lades fram i januari. Då innehöll det inga skrivningar om att han själv skulle kunna kandidera igen. I stället föreslog Putin att maktbalansen i den ryska toppen skulle omfördelas och att presidentämbetets omfattande befogenheter skulle spridas mellan flera organ.

Men när parlamentets underhus i början av mars debatterade förslaget lade dumaledamoten och tidigare kosmonauten Valentina Teresjkova – den första kvinnan i rymden – fram ett tillägg som öppnade för att Putins tidigare mandatperioder inte skulle räknas och att han därmed skulle få möjlighet att ställa upp på nytt.

– Vi måste erkänna vad Vladimir Vladimirovitj Putin har gjort för landets utveckling under de senaste 20 åren. Han har lyft landet från dess knän, sade Teresjkova enligt nyhetsbyrån Reuters.

Tilläggsförslaget antogs av såväl duman som federationsrådet. Putin själv hade inte heller några invändningar utan gav den 14 mars förslaget sitt godkännande.

– Den gamla kremlologin är på väg tillbaka, konstaterar professor Gerner med hänvisning till styret under Sovjettiden. Han resonerar om hur makten kan vara koncentrerad i en grupp kring Putin, hämtad delvis från Putins tidigare tid inom underrättelseväsendet.

– En förändring måste komma inifrån, inte utifrån, spekulerar han och konstaterar att Putin inte utsett någon kronprins.

Även Martin Uggla ser svårigheter för den yttre oppositionen, där oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hans rörelse blivit hårt ansatta och trakasserade av myndigheter. Oppositionsledaren Boris Nemtsov mördades 2015.

– Ryssland är snabbt med att trycka ned oppositionella när de verkar få stöd och lyckas kontrollera opposition på ett tidigt stadium, säger Uggla som är kritisk till bristande fördömanden om situationen från omvärlden.

Förutom att de föreslagna grundlagsförändringarna banar väg för ett förlängt maktinnehav för Putin innehåller de också flera andra delar.

Gud ska skrivas in i lagtexten, det ska stipuleras att giftermål endast kan ingås mellan man och kvinna och den "historiska sanningen" om Rysslands roll under andra världskriget ska skyddas.

Om den i dag 67-årige Putin kandiderar, väljs och sitter kvar till 2036 kommer han ha styrt Ryssland i totalt 36 år – längre än Sovjetledaren Josef Stalin, men något kortare än tsaren Peter den Store.