Ölands folkomröstning följs av statlig utredning

Sedan 2017 pågår en utredning efter ett beslut av regeringen förra mandatperioden. En parlamentarisk kommitté har i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommuners kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera utmaningarna.

Grunden till uppdraget är att säkerställa en god och likvärdig välfärd i hela landet.

Medan kommittén utreder påbörjar kommunerna på Öland en folkomröstning för eller emot en kommunsammanslagning. Invånarna i Mörbylånga kommun och Borgholms kommun ska ta ställning innan den statliga utredningen kommit fram till några förslag över hur kommuner kan stärkas.

– De båda har inget med varandra att göra. Kommittén har inte i uppdrag att lägga fram förslag om tvångssammanslagningar av kommuner, säger Anders Folkesson på Sveriges Kommuner och landsting.

Han sitter med i expertgruppen hos kommunutredningen och ser inga hinder för att ölänningarna ska rösta innan utredningen är färdig.

– Nej, men kommitténs huvudsekreterare har sagt att det finns intresse för utredningen att se hur det går på Öland. Det finns inga exempel på frivilliga sammanslagningar i Sverige så det saknas underlag.

Om folkomröstningen resulterar i ett ja till att Borgholm kommun och Mörbylånga kommun går ihop så är det först 2023 som det genomförs i praktiken.

– Vi har följt processen på Öland sedan 2017. Det är ett intressant case för oss. Tidigare folkomröstningar har gett nej och oftast med liten marginal, säger Sverker Lindblad, huvudsekreterare i kommunutredningen.

Det de tittar på är hur man bär sig åt för att hitta direktiv att titta på möjligheten till frivillig sammanläggning, vad är det för hinder och vad behöver man för hjälp i processen.

Att det väckts kritik om den information som presenterats invånarna innan folkomröstningen kan Sverker Lindblad förstå. Han förklarar att den framtida organisationen av en kommun förmodligen är ett resultat som blir tydligt först efter förhandlingar mellan kommunerna. Det ska förhandlas om antal anställda, lokalisering av förvaltningar och annat.

– Att ge en detaljerad bild av hur den nya kommunen ska se ut är svårt i detalj innan förhandlingar har hållits.

Sverker Lindblad menar att grundtanken ska vara en starkare kommun efteråt.

– Det behöver inte nödvändigtvis vara minskade kostnader utan kan vara mer kvalitet.

Om det blir ett ja till sammanslagning på Öland kommer utredningen att fortsätta följa processen.

– Det är klart att det blir intressant för oss att följa utvecklingen då. Men resultatet påverkar inte utredningen på något sätt.

Kommunutredningen kan komma att föreslå frivilliga kommunsammanslagningar.

– Det lutar åt det och då kanske man behöver diskutera olika incitament. Med den demografi vi har och med en åldrande befolkning kan det bli nödvändigt med sammanslagningar framöver.

När man tittat på exempel i Danmark har det visat att demokratin fått sig en törn.

– Ekonomin har blivit mer robust och kompetensen har stärkts men i direkt närhet till sammanslagningen har demokratin försvagats något men det har reparerats efter ett tag.

Sverker Lindblad säger att förutsättningarna för ett ja i folkomröstningen kan ha ändrats på Öland.

– Med befolkningsökning och fler yngre som bor i Färjestaden till exempel och pendlar till Kalmar så är det fler som ser sig som boende på Öland och inte i en specifik kommun på Öland.

För att resultatet av folkomröstningen ska ha ett värde är det viktigt med ett bra valdeltagande.

– En bit över 50 procent bör det nog vara men hamnar det runt 30 eller något så sänks värdet av resultatet.