”Regeringens politik leder till ett tyst hav”

Östersjön är ett innanhav i allvarlig kris. Varför agerar inte ministern och tar välbehövliga och rejäla krafttag för att komma till rätta med Östersjöns problem? De har varit kända alltför länge nu och de borde ha varit viktigare att lösa.

En första åtgärd borde vara att samla Östersjöländernas miljöministrar för att diskutera hur man ska komma till rätta med problemen för att därefter genom idogt arbete åstadkomma något som gör skillnad i rätt riktning. Det är för mycket snack och för lite verkstad – ren miljöpopulism. I stället hoppar hon gång på gång på den spillra av svenskt yrkesfiske som finns kvar.

Utsläppen av miljögifter, övergödning och avsaknaden av en fungerande sälförvaltning med mera – och här är Sverige med längst kuststräcka medskyldiga – har lett till en sällan skådad kris för Östersjötorsken, något som inte går att skylla på den globala uppvärmningen. Detta ledde till att kommissionen stoppade fisket i Östersjön med verkan från den 24 juli 2019. Beslutet applåderades av miljöministern och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). De figurerade båda i media och var så nöjda och sedan tog de sommarsemester.

Kvar stod Östersjön och alla yrkesfiskare, ovissa om sina framtida försörjningsmöjligheter. Isabella Lövin och Jennie Nilsson vände ryggen åt yrkesfiskarna. Först i mitten av oktober kungjorde regeringen att ersättning skulle utgå till berörda yrkesfiskare. Den ersättning som erbjudits är förnedrande; för att nämna två exempel så har en ung yrkesfiskare för tiden den 24 juli – den 31 december 2019 erbjudits ersättning om 1 779 kronor och en äldre yrkesfiskare, som fiskat i hela sitt liv, erbjudits 8 914 kronor för samma period.

I höstas deltog jag i en konferens om Östersjöfiske 2020 i Simrishamn. Landsbygdsminister Jennie Nilsson talade under 20 minuter, men sa ingenting. Hon försvann omedelbart därefter för att undvika att behöva svara på frågor. Okunskapen om yrkesfiske förefaller vara alltför stor för att vara acceptabel.

Härutöver förefaller det som om regeringen prioriterar att sätta pinnar i hjulet för yrkesfisket på tvärs med den antagna livsmedelsstrategin. Exempelvis har Havs- och vattenmyndigheten ålagts att föreslå hur försök med kameraövervakning av fiskefartyg kan genomföras, när frågan hör hemma i den gemensamma fiskeripolitiken - frågan om kameraövervakning av fiskefartyg är en EU-fråga och inte en nationell fråga. Man kan undra vilken nästa yrkeskategori är som ska kameraövervakas?

Sverige behöver en fungerande havsmiljö- och fiskeripolitik som levererar resultat, särskilt vad gäller Östersjön. Sverige behöver ministrar med kunskap om det de beslutar om. Sverige borde inse att yrkesfisket regleras av och inom EU – inte av medieutspel av populistiska statsråd.

Trodde inte när jag läste boken att det var så hon menade, men nu förstår jag det är ju Sveriges miljöminister som skapar det tysta havet.

Roland Utbult (KD), riksdagsledamot