Annons

Reformer stärker motståndskraften mot Corona

Försöken att politisera Coronakrisen för politiska ändamål faller platt till marken.
Ledare • Publicerad 24 mars 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje. Tidningen verkar på ledarsidan för "kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande”, som det är formulerat i Stiftelsen Barometerns ändamålsparagraf. Tidningens politiska etikett är moderat.

Medan ”Sverige samlade expertis och förmåga”, för att citera statsminister Stefan Löfven, mobiliseras mot Corona används krisen i vad som framstår som en debatt om socialdemokratins vägval också som ett slagträ mot de ekonomiska och politiska reformer som förändrat Sverige.

Krisen beror faktiskt inte på nyliberalismen.
Krisen beror faktiskt inte på nyliberalismen.Foto: Denis Balibouse
Annons

Bristande krisberedskap och avsaknad av sängplatser förklaras med nyliberalism och avregleringar.

Nyliberalismen bör gärna kritiseras utifrån inte minst dess okänsla för stora sociala skillnader och för att dess statsbildning med ett fokus på polis och militär riskerar att skapa en repressiv stat.

Men allt som ogillas, allt dåligt, är inte nyliberalt. Alla fel i offentlig sektor kan inte som i debatten tillskrivas New public management; att offentlig förvaltning skulle drivas mer som företag. NPM har stora brister som en bristande tillit till offentliga tjänstemän som ska kontrolleras och mätas. Men med NPM kom också nyckeltal och jämförelser som underlättade både styrning av verksamheter och medborgarnas inflytande över välfärdstjänsterna.

Politisering av myndigheter, undergrävandet av ämbetsmännen och kommunaliseringen av skolan var inga nyliberala projekt, utan tvärtom förändringar som syftade till att stärka politikens ställning.

Parallellt med Coronaspridningen anklagas ”nyliberala” reformer för att ha urholkat sjukvården och förkärleken för ”just-in-time”-lösningar vad gäller transporten sägs ligga till grund för att den nationella beredskapslagringen av läkemedel avvecklades.

Sverige har jämförelsevis få vårdplatser per invånare, trots att sjukvården anses vara sjukhustung. Samtidigt har vårdens andel av BNP ökat rejält och platsminskningen beror till stor del på nya medicinska framsteg.

Apoteksomregleringen tycks många älska att hata. Kanske för att den nått höga mål. Sverige har fått betydligt fler apotek. Öppettiderna är längre. Ny teknik och effektivare transporter hade också förändrat hela detaljhandelns logistik vilket påverkade behovet av lager.

Men avvecklingen av den större lagerhållningen var inget beslut i nyliberal anda. Den som tar del av propositionen ser hur frånvarande alla frågor om beredskap och ofred var kring år 2007. Socialstyrelsen hade invändningar, men i övrigt präglades propositionen av samtidens naiva drömmar om evig fred.

Många av de reformer som av dess kritiker får epitetet nyliberala – vilket är en grov förenkling – har istället tjänat oss väl. Det finanspolitiska ramverket har tryggat goda offentliga finanser. Tack vare apoteksreformen är köandet för läkemedel ett minne blott. Reformerna har helt enkelt stärkt det svenska samhället mot Corona och smittans konsekvenser.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons