Regeringens högskattepolitik förhindrar buffertar
De krisåtgärder som regeringen har lagt fram för att rädda svenska företag, bland annat i onsdagens vårbudgetproposition, kan tyckas massiva. Men de är nödvändiga. Redan har antalet konkurser under april månad fördubblats jämfört med förra året.
Att så många företag så tidigt har behövt statligt stöd är något som förvånar finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Han tycker att det borde finnas ekonomiskt utrymme under kortare kriser och spekulerar i Dagens Industri om att införa någon form av buffertkrav. Men fler regleringar är det sista svenska företagare behöver.
Det bör påpekas att vi nu upplever en kris av exceptionell omfattning. I flera branscher, till exempel turism och hotell, har efterfrågan helt försvunnit. I andra måste produktionen ställas in, varför utbudet tar slut. I båda fallen innebär det att företagen helt saknar inkomster. Något som även under ekonomisk recession är oerhört ovanligt. Att företag då bränner igenom eventuella buffertar på bara några veckor är knappast märkvärdigt.
Dock har det för många företag inte varit realistiskt att bygga en buffert överhuvudtaget. Eftersom det kräver att verksamheten är lönsam nog att ge pengar över. Något som är svårt att uppnå på grund av Sveriges höga skattetryck.
En rapport från branschorganisationen Företagarna konstaterar att höga skatter på arbete hämmar företagens lönsamhet. Tyvärr höjde regeringen arbetsgivaravgifterna 2016 genom att avskaffa nedsättningarna för unga och äldre. Samma år höjdes den statliga inkomstskatten genom att regeringen slutade räkna upp brytpunkten. Per Bolund ingår alltså i en regering som aktivt har försämrat företagens möjlighet att bygga upp sparkapital.
Enligt Företagarna är också regleringar dåligt för lönsamheten. Eftersom tid som kunde gått till verksamhet måste spenderas på att hantera byråkrati. Ett buffertkrav skulle alltså i sig vara skadligt, förutom att det ytterligare pressar redan ekonomiskt ansträngda företag.
För övrigt har helstatliga Vattenfall finansiella problem efter att elpriserna har sjunkit med 90 procent. Energiföretaget verkar inte heller ha haft någon buffert eftersom det har skickat utpressningsbrev till sina underleverantörer med krav på sänkta priser. Innan Per Bolund kritiserar privata företag kanske han ska se över sina egna.
Daniel Åkerman
